Catharina Englund under föreläsningen kring Själavård bland palliativa patienter.

Sjukhusprästen Catharina: ”Det största lidandet är det som inte blir bemött”

jakobstad.

Palliativ vård beskriver sjukhusprästen Catharina Englund som något av en långfredag. – Men vi har påskdagens hopp, säger hon.

3.4.2024 kl. 11:46

För en tid sedan skulle sjukhusprästen Catharina Englund hålla en föreläsning på temat ”Själavård bland palliativa patienter” tillsammans med de palliativa sköterskorna Miia Kujala och Annika Övermark samt Ingegärd Miettinen, mentor för stödpersoner inom palliativ vård. Föreläsningen riktade sig till församlingsanställda.

Men så kom de involverade på att de också kunde inkludera frivilliga inom palliativ vård och personal inom äldrevården. Inbjudan gick ut och intresset för ämnet visade sig vara stort.

Det har sannolikt flera förklaringar, men en av dem kanske är att det är svårt att riktigt veta hur man kan hjälpa och trösta någon som vet att de ska dö.

Exakt vad själavård är konstaterar Englund att inte är helt enkelt att ringa in. Inte ens för en sjukhuspräst.

– De här grundfrågorna som jag lärde mig för 25 år sedan, de blir bara svårare och svårare att ge svar på.

Men hon tycker att det är viktigt att stärka tron och hoppet om Gudsnärvaron. Hoppet kan förmedlas genom psalmer och böner.

– Och i mitt tycke som starkast i nattvarden.

Att dela lidandet ger lite lindring

Englunds erfarenhet är att det viktigaste man kan göra för en döende människa är att möta hen där hen är. Många bär på svåra frågor om lidande och om döden, om mening och meningslöshet. Ändå kan eller vill inte alla uttrycka sina frågor i ord.

– Det kan istället ta sig uttryck i oro, ångest eller otrygghet. Det är ju en ny situation i livet som ingen har erfarenhet av sedan tidigare. Det handlar inte längre om att människor dör, utan om att jag dör.

Att möta människan där hon är kan i praktiken handla om att låta personen berätta sin livsberättelse, prata om vad som varit viktigt i hens liv. Att bearbeta för att så småningom kunna verbalisera någon del av oron.

– Ibland lyckas det och ibland inte.

Frågor om mening är något Englund ser mycket av. Vad är meningen med lidandet, vad är meningen med döden? Något vattentätt svar på de frågorna har inte Englund.

– Men det största lidandet är väl det som inte blir bemött. När någon delar ens lidande och funderingar så ger det lite lindring. För en stund i alla fall.

Hoppet tar andra proportioner

Sin egen drivkraft har Englund i påskens händelser. Det är också till påsken hon går för att orka med sitt jobb.

– Det palliativa är något av en långfredag, men vi landar inte i långfredagen. Vi har påskdagens hopp, säger hon.

Hon poängterar att det finns mycket hopp inom den palliativa vården, men hoppet tar andra proportioner än för en frisk person.

– Det stora hoppet är ofta att man ska bli frisk. Då det hoppet inte längre finns kan man leva med hopp om att få vara smärtfri. Man kanske hoppas på en till sommar, att få träffa någon som är viktig för en eller att kunna åka ut till villan.

Englund betonar också vikten av gemenskap. Likväl kan också människor som har ett stor nätverk drabbas av stor ensamhet i livets slutskede.

– Man är delvis ensam då man dör och man är delvis ensam med sina frågor. Man kan också känna sig ensam och glömd av Gud.

Där finns det igen bara en sak som kan lindra ensamheten, nämligen att prata om den med någon.

– Sen får man leva väldigt mycket efter ”blott en dag, ett ögonblick i sänder”. Det blir väldigt konkret.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Annika Övermark


profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30