Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

Frälsningssoldaten Annika Kuivalainen: "Vi framhåller glädjen över att vi är förlåtna"

FÖRLÅTELSE.

På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra.

27.3.2024 kl. 08:00

Frälsningsarmén är inte ett samfund som är känt för sin dysterhet: också på långfredagen är det okej med hornmusik och begravningarna är glädjefyllda snarare än dystra eftersom den bortgångna blivit ”befordrad till härligheten”.

Men vid de svenskspråkiga samlingarna följer man lutherska kyrkans texter för söndagen. Annika Kuivalainen hör till lutherska kyrkan, men har varit soldat i Frälsningsarmén i sjutton år.

– Till mina egna viktiga påsktraditioner hör att åka till Finska bibelsällskapets kurscentrum Vivamo och se påskvandringen där. Alltid när jag läser om påskens händelser i Bibeln ser jag Vivamo framför mig. Det kan vara omkring 200 personer som följer med påskvandringen där. Bara jag tänker på ljudet av det stora korset som släpas längs marken …

I Frälsningsarmén är påskens budskap i fokus hela året. Utan påsken skulle det inte finnas någon Frälsningsarmé.

– För mig personligen är påsken en påminnelse om att jag fått mycket förlåtet. Då blir det tydligare för mig om jag borde be om förlåtelse av någon, eller om jag borde be för en viss person. Ibland kan det kännas trögt att be, men då är det bara att sitta där framför Jesus.

Hon tänker att finlandssvenskar ofta inte vill tala så mycket om tro. Men för henne känns det mirakulöst att budskapet överlevt i 2 000 år.

– Det vi framhåller i Frälsningsarmén är glädjen över syndernas förlåtelse. Vi får lita på den och vara glada över den. Så påskens söndagssamling är verkligen glad.

Hon jobbar också för Frälsningsarmén. Hon har ett socialt och andligt ansvar för äldre som bor i Parkstad i Helsingfors.

– Bostäderna byggdes för ingermanländare på 70-talet. Jag är allt i allo: kontaktperson och själavårdare och bostadsrådgivare. Jag kan få höra saker som folk aldrig kunnat berätta för någon annan. Ibland är mitt enda jobb att lyssna. När någon säger ”tack för att du hjälpte” undrar jag vad jag egentligen gjorde.

Hon får ofta höra att hon gör ett så viktigt jobb.

– Varje morgon ber jag att jag ska få vara till välsignelse för någon den dagen. Men det är ju inte jag som gör något viktigt, det är Gud. Om jag gjorde något i egen kraft skulle det inte bli någonting.


Tips: Tänk särskilt på vem du borde be om förlåtelse av. Börja varje dag med att be om att du ska få vara till välsignelse.

Text och foto: Sofia Torvalds


rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

profilen. Tove Holmström är församlingsmästare i Ekenäs kyrka, som är mycket välbesökt om somrarna. – I juli brukar det ofta bli över 300 besök på en dag. 4.7.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Nattvakter, tydliga överenskommelser med föräldrar, ett telefonnummer att ringa 24/7 om läget blir ohållbart – bland annat det här måste församlingar ta till för att garantera säkerheten vid konfirmandläger. – Vi måste fråga oss om ungdomarna är i "lägerskick", säger Helena Salenius vid Kyrkostyrelsen. 29.6.2023 kl. 17:47

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02