Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

Ungdomens Kyrkodagar – "Jätteviktigt för att motverka polarisering”

ungdomens kyrkodagar.

UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord.

5.2.2024 kl. 15:43

Första helgen i februari samlades 140 ungdomar från hela Borgå stift till Ungdomens Kyrkodagar på Lärkkulla i Karis. Föredragningslistan var full med ärenden att beta av.

– Alla ärenden väckte mer eller mindre diskussion. Det som engagerade mest, så pass att vi behövde dra streck i talarlistan fast det fanns 15 personer kvar som ville säga något, det var motionen om samkönade äktenskap, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig i ungdomsarbete vid KCSA.

Delegater från Johannes och Matteus församling hade lämnat in en motion i vilken de föreslog att UK skulle uppmana de röstberättigade i kyrkomötet att beakta att UK redan tidigare tagit ställning för samkönade vigslar.

I årets motion förespråkade motionsställarna också att de delegater som väljs in i kyrkomötet i år ska informeras om att UK vill se kyrkan tillåta samkönade äktenskap så fort som möjligt. De uppmanar också alla församlingar i Borgå stift att öppna sina kyrkorum för samkönade vigslar.

”Vi kan inte acceptera att det ska ta så här lång tid för vår kyrka att acceptera kärlek”, står det i motionen. Den vann gehör och röstades igenom.

– Det var en svår diskussion med mycket känslor. Men jag måste säga att jag är stolt över våra ungdomar. De lyckades hålla diskussionen respektfull, säger Rebecka Stråhlman.

– De är också väldigt modiga som vågar stå för sina övertygelser och berätta om sina egna erfarenheter. Flera delegater reserverade sig också mot beslutet. Det är också modigt, att våga gå emot majoriteten.

Stråhlman ser det här som ett av de viktigaste besluten under årets UK.

– Kyrkan måste komma framåt i den här frågan, oberoende av om det innebär att avsäga sig vigselrätten, att säga att vi bara har en äktenskapssyn och att det går emot kyrkolagen att viga samkönade par, eller att gå in för Norge-modellen. Ett beslut måste fattas. Nu velar vi i en gråzon.


Kyrkans unga vill kunna välja församling

En annan motion som också diskuterades ivrigt gällde ansvarsfördelningen under läger. Resultatet av den diskussionen blev en lista på vad församlingarna måste beakta inför varje läger för att alla ska veta vad var och en har för uppgifter, skyldigheter och befogenheter.

– Det handlar i längden om att alla ska känna sig trygga på läger.

Parokialprincipen, alltså principen om att församlingsmedlemmarna tillhör den församling på vars område de bor, behandlades också.

– Det tycker jag också att är väldigt viktigt, att ungdomarna skickar en signal om att det kanske inte funkar att fortsätta ha det så som det varit väldigt länge. Man har försökt många gånger och ännu har det inte lyckats, men det är viktigt att fortsätta, säger Stråhlman.

Ett av de argument mot parokialprincipen som fördes fram under UK var bland annat att vissa känner sig mer hemma i en annan församling än den man geografiskt tillhör och därför gärna skulle stöda den också ekonomiskt.

Kan delegaterna mötas efter diskussionerna i plenum även om man debatterat frågor där många är starkt övertygade om det ena eller andra?

– Det kan nog bli spänt, men det lättar. Där har vi vuxna och arrangörer en viktig roll i att vara uppmärksamma på vilka känslor som väcks.

– Jag tycker att en av de viktigaste uppgifterna som UK har, en av anledningarna till att UK behöver finnas, är att ungdomar med olika åsikter, bakgrund och teologi får komma samman och diskutera. De lär sig att man kan ha olika åsikter men ändå vara vänner.

Så brukar det också se ut enligt Stråhlman. Även om det hettar till i debatten kan alla skratta tillsammans under kvällsprogrammet och mötas över åsiktsgränserna.

– Det är jätteviktigt för att motverka polarisering som ju blir ett allt större problem i samhället.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06