Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

Jennifer vill se kyrkan satsa på framtiden – alltså barnen

ungdomens kyrkodagar.

Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid.

29.1.2024 kl. 12:22

Jennifer Enqvist från Pedersöre bor i Vasa, där hon jobbar och studerar till lärare inom småbarnspedagogik. I februari nalkas dock ett välkommet litet avbrott i både jobb och studier, nämligen Ungdomens Kyrkodagar (UK).

Jennifer har deltagit i UK flera år tidigare och är en van veteran i sammanhanget.

– För mig är UK ett sätt att ta en paus. Att njuta, diskutera, och träffa nya vänner, säger hon.

Varför har du valt att engagera dig i UK?

– Ganska långt beror det nog på att ungdomsledaren i min hemförsamling har fått det att verka intressant. Jag vill också mycket inom min församling och har varit aktiv som hjälpledare.

– UK är också ett bra sätt att vara med och påverka och se vad som görs utanför den egna församlingen. Vad som händer söderut.

Finns det något du ser särskilt mycket fram emot i år?

– Jag har inte hunnit tänka så mycket på det. Jag ser mest fram emot att bara få åka iväg. Vi är ett ganska stort gäng från Pedersöre som åker, så bara att få träffa alla som man inte träffar annars.

Vilka workshops ska du delta i?

– Vi har fått skicka in önskemål men det är ännu inte helt bekräftat. Det är så länge sen vi lämnade in önskemålen att jag glömt bort det. Men nu blev jag faktiskt själv lite intresserad av vad jag valde.

Jennifer kollar upp saken och det visar sig att hon önskat få vara med på en workshop under namnet ”Hopp i en kaotisk värld”. En workshop där Christina Heikkilä berättar om hur de lutherska kyrkorna i Colombia, Bolivia och Venezuela är hoppbärare i länder som präglas av osäkerhet, våld och klimatförändring.

– Ja, det var det som tilltalade mig mest! Jag brinner för att hjälpa till och ställa upp. Att försöka se framåt.

På tal om det, hur vill du se kyrkan förändras?

– Jag vill att barn ska få vara delaktiga, men också unga vuxna. Många församlingar försöker få till samlingar för äldre ungdomar, men det har inte lyckats jättebra. Åtminstone inte här i norr. Det är viktigt att inte tappa de engagerade hjälpledarna.

– Vad gäller barn finns det ju barnklubbar, dagklubbar och körer, men barnen syns inte så mycket i församlingens övriga verksamhet. Kanske man kunde integrera barnen med i gudstjänster och andra samlingar.

– Det är ju de som är församlingarnas framtid. Jag tycker inte att man bara ska tänka dem som en egen grupp och trycka bort dem. De ska få växa upp i församlingen.

Besluten från UK skickas till alla församlingar i Borgå stift, stiftsfullmäktige, kyrkomötets svenska ombud och till Kyrkans central för det svenska arbetet.


Hur bra är nämnda aktörer på att fånga upp och faktiskt beakta de beslut som fattats under UK?

– Både sämre och bättre. Vissa församlingar tycker jag att är bra på det. Men jag tycker inte att vi ungdomar får chans att höra hur det gått vidare. På den fronten brister det lite.


Har du sett något UK-beslut förverkligas i praktiken?

– I fjol var det mycket prat om det här med unga vuxna under UK. Där har jag sett att vissa församlingar faktiskt har försökt skapa sammanhang för unga vuxna.


Mer konkret, vilken typ av verksamhet skulle du vilja se för just den gruppen?

– I Vasa har vi fått igenom ”Te, stick och snack” där vi träffas och handarbetar. Jag skulle vilja se något liknande men med fokus på litteratur.


Vad är det bästa med UK?

– Gemenskapen. Man kommer dit med sin egen församling, men alla blandas ihop. Det är inte så att församlingarna bara samlas för sig utan alla har en gemenskap tillsammans.


Vad gör att det funkar så bra?

– Att vi i slutändan samlas kring vår tro. Det är viktigare än varifrån vi kommer.



Jennifer Enqvist

GÖR: Studerar till lärare inom småbarnspedagogik och jobbar deltid inom samma område.

FAMILJ: Mamma, pappa och en bror.

INTRESSEN: Läser mycket på fritiden och gillar teater.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Privat


ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37