I panelen som diskuterade jubileumsboken satt Ida-Maria Sola, Robert Lemberg, Susanna Landor, Alaric Mård. och Maja-Stina Andersson-Tapola.

”Det är vår uppgift att brinna tillsammans”

BORGÅ STIFT 100 ÅR.
Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll.
27.10.2023 kl. 18:29
Stiftets 100-årsjubileum inleddes på fredag eftermiddag med allsång tillsammans med Gaudeamuskören. Avantisalen på Konstfabriken i Borgå fylldes mer och mer under sångstunden, och när psalm 311, Sången om Kristus, stod i turen var det redan en mäktig kör som stämde in.

– Det svänger från stil till stil kommer ni att märka, sa konferencier Ann-Britt Hedman innan jubileumspubliken tog sats för att sjunga Tove Janssons Höstvisa.

– Vi kan inte hoppas ensamma, vi behöver varandra. Det är vår uppgift att brinna tillsammans, och på det viset sprida ljus och värme, sa Hedman.

Sångstunden avslutades med jubileumssången Vi är här för att bygga en framtidsbro, med text och musik av Camilla Cederholm.

Synnöve Jern från Sibbo såg fram emot fredagskvällens diskussion om jubileumsboken om stiftet, seklet och svenskan.

– Det ska bli intressant.
Hon ville också höra Sibbo svenska församlings anställda sjunga på lördag morgon.
Biskop Bo-Göran Åstrand var glad över att en lång planering inför stiftsjubileet nu äntligen bär frukt.
– Det är så roligt att se människors glada miner när de kommer in här.
Biskopen såg med spänning fram emot lördagens diskussion mellan två ärkebiskopar: Finlands evangelisk-lutherska kyrkas ärkebiskop Tapio Luoma och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus.
– De kommer bland annat att beröra Israel-Palestina-frågan, så det blir väldigt intressant, sa Bo-Göran Åstrand.

Conny Englund
från Jakobstad berättade att han kände ett lugn genast närt han trädde in i Konstfabriken.

– Jag har så många måsten i Österbotten, så det blir som en andlig minisemester att få komma hit. Inte en semester från andligheten, utan tvärtom!


Stiftets jubileumsbok diskuterades


Efter middagen diskuterades stiftets jubileumsbok Tillsammanskraft, I panelen satt bokens redaktör Robert Lemberg, samt Ida-Maria Sola, Susanna Landor och Alaric Mård, som alla bidragit till boken.

– Arbetet sammanföll med coronapandemin, vilket gjorde att alla möten utom ett gick via Teams. Det kändes förfärligt, så med tanke på det gick arbetet ändå förvånansvärt bra, sa bokens redaktör Robert Lemberg.
Moderatorn Maja-Stina Andersson-Tapola, som varit medlem i bokens redaktionsgrupp, konstaterade att boken är lite som att lysa med ficklampa och visa på olika händelser och stunder i stiftets historia.
– Jag tänker på att vi möter kyrkan i så många känsliga och viktiga situationer, och då är det väldigt viktigt att få göra det på sitt modersmål, sa Alaric Mård.

Staffan Bruun
har gått igenom gamla tidningar för att de hur diskussionen gick till då stiftet grundades. Den artikeln finns också i boken Tillsammanskraft.
– Man tycker idag att vi bara blir mer och mer hätska, men den debatten var verkligen häftig. Det var inte kyrkomötet eller riksdagen som drev på, utan det var faktiskt regeringen som fyra gånger föreslog att man skulle grunda ett svenskspråkigt stift. Fjärde gången gick det igenom med fyra rösters favör. Det är mycket man tycker är självklart, men Borgå stift är ingen självklarhet, sa Lemberg.
I boken har olika personer skrivit brev till Borgå stift. En av dem var psykologen Ida-Maria Sola.

– Jag satt vid mitt skrivbord i Åbo och funderade att vad vill jag egentligen skriva om. Borgå stift är ett abstrakt koncept, men jag tänkte: Var bränner det till mest, för mig? Och det var att vara på skriba och framför allt på Pellinge, en lägergård jag varit med och kämpat för.
– Jag tror att det är något som många upplevt, stunden då man inser att man är med i en gemenskap som man får stiga in i, och vad gör det med en människa att känna sig fullkomligt accepterad, sa Sola.
Diakoniarbetaren Susanna Landor har skrivit ett nästan uppfordrande brev.

– Som relativt ny i kyrkans tjänst är det ganska givet att jag som tidigare journalist kommer med ett samhälleligt perspektiv. Jag ville ta tillfället i akt och komma med en sorts analys över det jag uppfattat under den korta tid jag jobbat i kyrkan, sa Landor.
– Jag känner att kyrkan har världen vackraste budskap, tro, hopp och kärlek, men det behöver omsättas i handling. Jag tycker diakonin är ett utmärkt exempel på att kyrkan lever som den lär. Men jag tycker att kyrkan också kan ägna sig åt lite självrannsakan.
Hon insåg till exempel att enbart präster har tillgång till vissa högre tjänster i kyrkan. Kyrkomötet är exempelvis väldigt prästtungt och teologiskt tungt. Ingen pall i Kyrkostyrelsens plenum är heller vikt för någon med diakonal expertis.

– En församling och ett stift kan inte heller ledas av någon annan än en präst. Där tycker jag kyrkan kunde öppna upp lite och leva mer med sin tid, sa Landor.
Men hon ville också lyfta fram att kyrkan inte alltid är en tung koloss, som vänder långsamt eller inte alls.

– Exempelvis i samband med flyktingkrisen reagerade församlingarna verkligen snabbt.


Alaric Mård har skrivit om Ungdomens kyrkodagar. Vad är hemligheten bakom UK-solidariteten?

– UK innehåller många viktiga byggstenar när man tänker på att bygga upp stiftet. Det är en verklig gemenskap, där man kommer samman på riktigt. Där finns också en diskussion att föra på riktigt, och det är viktigt att unga verkligen får säga sin åsikt. Men man firar också mässa tillsammans och ber tillsammans. Man lever kyrka tillsammans. Och det tror jag vi behöver göra. Vi behöver platser där vi övar oss på att se varandra som gåvor, även om vi utmanar varandra, sa Mård.

– Jag tror att vi behöver sammanhang som ger mer träning i att möta varandra när vi kommer från olika håll.

Ida-Maria Sola konstaterade också att det inte är en självklarhet att svenskan har en plats i samhället, kyrkan och vår vardag.

– I dagens värld, där det känns att utrymmet för svenskan bara krymper, är det verkligen inget vi kan ta för givet.

Stiftsdagarna i Borgå drog igång på fredagen.
Stiftets 100-årsjubileum inleddes på fredag eftermiddag med allsång tillsammans med Gaudeamuskören
Maja-Stina Andersson-Tapola modererade diskussionen om jubileumsboken.
Biskop Bo-Göran Åstrand är tacksam över alla glada besökare.
Conny Englund från Jakobstad ser stiftsdagarna som en minisemester.
Synnöve Jern såg fram emot ett framträdande av en kör från Sibbo.
Sofia Torvalds


Kyrka. När biskop Björn Vikström visiterade Lappfjärd-Kristinestads församling vägrade kaplan Markus Saarinen att vara med. Orsaken var att Saarinen tycker att biskopen är en falsk lärare. 15.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherde Anders Kronlund i Närpes blir kantorsvikarie i Esbo svenska församling. Församlingsrådet valde Kronlund bland tre sökande. 14.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Borgå stifts biskop Björn Vikström krönte Finlands lucia på måndagskvällen i Helsingfors domkyrka. 14.12.2010 kl. 00:00

Människa. – När vi kan ge sorgen utrymme och så småningom inse att den döda inte mera finns bland oss, och inte kommer tillbaka, då har vi bearbetat vår saknad och kan gå vidare i livet. 12.12.2010 kl. 00:00

Människa. När Ulrika Wikström blev troende förändrades också hennes inställning till julen. – Om allt är filat till perfektion känner man sig lätt helt tom när julen är över. 11.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Fontana Media. Styrelsen för Fontana Media har utsett Nicklas Storbjörk till ny vd. Han fortsätter som ansvarig redaktör för Kyrkpressen. 28.5.2020 kl. 17:19

studentexamen. Hur har vårens studenter tagit det att de inte får fira en ordentig dimission? Vi pratade med Karin Westerlund från Karis och Axel Falck från Helsingfors. 27.5.2020 kl. 09:40

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48

strömning. När gudstjänsterna skulle börja strömmas fick kyrkvaktmästarna en ny arbetsuppgift.Den kom över en natt, säger Bengt Norrlin. 25.5.2020 kl. 13:06

Väståboland. Jari Heikkilä brukade sitta på labbet och studera virus, idag är han präst i Väståboland. Men en sak bär han med sig från sitt förflutna: han är noga med att tvätta händerna! 22.5.2020 kl. 09:28