I samband med jubileumssammanträdet talade biskop Bo-Göran Åstrand, professorn i historia Henrik Meinander samt Folktingets sekreterare Christina Gestrin.
I sitt anförande gick Henrik Meinander igenom hur decenniet innan stiftet grundandes såg ut, både nationellt och internationellt.
– Det var ett osannolikt händelserikt decennium. Man kan konstatera att det finns både nationella och internationella orsaker som gjorde att intresset för svenskspråkiga lösningar som Borgå stift ökade, sade Meinander.
– Sett ur ett nationellt perspektiv kom sedan den lutherska kyrkan att spela en viktig roll för hur nationen klarade av att återhämta sig från inbördeskriget som följde direkt efter självständigheten.
Folktinget agerade aktivt för 100 år sedan när Finland fick ett svenskspråkigt stift. Nuvarande folktingssekreteraren Christina Gestrin noterade att många av argumenten som användes då är lika aktuella 100 år senare.
– Det behöver finnas förvaltningsmässiga lösningar som Borgå stift som garanterar att den svenskspråkiga servicen fungerar. Det behöver hela tiden finnas en plan för hur tvåspråkigheten ska tryggas, sade Gestrin och konstaterade samtidigt att risken alltid är överhängande att det svenskspråkiga blir lidande.
– Justitieministeriet gjorde för ett par år sedan en undersökning som visade att endast 3,7 procent av dem som är anställda i statsförvaltningen har svenska som modersmål.
I sitt anförande blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
– När stiftet grundades för 100 år sedan hade vi över 90 församlingar. Nu är vi nere på 45 församlingar och inom några år gissar jag att vi har ungefär 40 församlingar i Borgå stift. Med tanke på medlemstillhörigheten ser det ännu bra ut, då vi har en kyrkotillhörighet på 75 procent i Borgå stift. Det är 10 procentenheter mer än i landet i stort, säger Åstrand.
– Men det finns ingen orsak att slå sig för bröstet. Vi har orsak att följa med läget i de övriga nordiska länderna där medlemstillhörigheten är lägre. Sverige ligger 15–20 år före oss i utvecklingen och vi har nytta av att se på utvecklingen där och försöka dra lärdom av den, sade Åstrand.
Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.
Nicklas Storbjörk
Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde
BORGÅ STIFT 100 ÅR.
Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan.
1.12.2023 kl. 16:31
I sitt tal blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
Nicklas Storbjörk
De nu levande emeritus-biskoparna Gustav Björkstrand, Erik Vikström och John Vikström uppvaktades på jubileumssammanträdet. Björn Vikström var förhindrad att delta och frun Maria Björkgren-Vikström fick i stället fungera som vikarie.
Nicklas Storbjörk
Närmare 70 personer deltog i jublieumssammanträdet.
Nicklas Storbjörk
John Vikström var biskop när stiftet fyllde 50 år och kunde konstatera att festligheterna i år på de flesta punkter överträffat firandet då.
Nicklas Storbjörk
Christina Gestrin noterade att de argument Folktinget lyfter fram i dag påminner långt om argumenten man förde fram då Borgå stift blev verklighet för 100 år sedan.
Nicklas Storbjörk
Historieprofessor Henrik Meinander gav en inblick ur hur decenniet som förgick stiftets tillblivelse såg ut.
Nicklas Storbjörk
Nicklas Storbjörk
