Den 17 oktober är det De bostadslösas natt. Bilden är arrangerad.

Diakoniarbetare: ”Varje vecka möter jag bostadslösa i mitt jobb”

HEMLÖSHET.

I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå.

12.10.2023 kl. 13:36

Den 17 oktober är det De bostadslösas natt, så också i Borgå. Under kvällen ordnas lite program vid Domkyrkan. Det bjuds på mat och musik, och Röda korset delar ut kläder.

Enligt Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå, borde det dock vara de bostadslösas natt varje natt.

– När det är De bostadslösas natt, då är politikerna där och är intresserade. Men sen händer inget. Varje vecka möter jag bostadslösa i mitt jobb. Människor som bor i tält, som inte ens har vänner att bo hos.

Där anar hon ett skifte. Förr hade många bostadslösa åtminstone någon de ibland kunde sova hos. Så är inte alltid fallet längre.

– Det här är något som politiker inte ser och förstår. Det innebär en mer orolig stadsbild och det börjar man märka av allt mer. Att alla inte har tak över huvudet strider dessutom mot de mänskliga rättigheterna, säger Henrika Lemberg.

Inga bra motiveringar

I Borgå finns ingen nödinkvartering för bostadslösa. Hon ifrågasätter att det ska se ut så, särskilt i Finland som vi kallar för ett välfärdssamhälle.

– Det är ganska hjärtskärande att se människor bo i tält och inte ha något. Jag tänker på hur det ska gå när det blir vinter och riktigt kallt. När människor inte har någonstans att torka sina kläder efter att det regnat, det blir kallt och de blir sjuka.

Hon anser att det inte finns en enda bra motivering från beslutsfattare kring varför det finns människor som inte har ett hem. För de människor som har svårt att förbinda sig till regler och upprätthålla sina hem vill hon se stödformer för att få det att fungera så att ingen kastas ut i kylan.

Att bedriva uppsökande verksamhet med bostadslösa som målgrupp är utmanande. Det är svårt att hålla kontakt med någon vars telefon kanske inte blivit laddad eller som det regnat på.

– Jag har själv kört omkring och sökt bostadslösa. Vi kanske vet på ett ungefär var de befinner sig, att vi ska leta i just den eller den skogen. Men vi vet inte ens om människan i fråga lever.

Prata om det och sticka stora sockor

Om man som privatperson vill hjälpa de människor som inte har ett eget hem, en egen trygg vrå, tycker hon att man ska sätta press på beslutsfattarna. Både nationellt och i sitt eget lokalsamhälle.

Det är också viktigt att lyfta frågan i de kretsar man rör sig i för att göra andra medvetna om problemet. Och så kan man sticka stora sockor och tröjor till diakonin.

– Vad jag vill framhäva är att det här är en verklig sak, ett verkligt fenomen. Folk blir chockade varje gång jag säger att det finns människor som bor i tält här i Borgå.

Hon konstaterar att det finns fler bostadslösa än vad vi kanske tror. Vi ser dem inte i stadsbilden eftersom många söker skydd i skogsområden.

Det är inte heller bara i Borgå som det finns bostadslösa. Det är ett nationellt problem.

– Det måste finnas mer stöd, fler stödboenden och primära skydd.

– Jag vill ifrågasätta det här högt, för någon måste göra det, säger Henrika Lemberg.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Gunvor Haddas


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54