I gravkapellet är Carl Olof Cronstedt och hans maka Beata Sofia Wrangel af Sauss begravda. Under återinvigningen höll kyrkoherde Kristian Willis en betraktelse utanför kapellet.

Kulturhistoria bevaras i Vanda

vanda.

Det senaste året har Svenska odlingens vänner sysslar med ett annorlunda projekt, de har restaurerat ett gravkapell.

22.9.2023 kl. 10:17

Carl Olof Cronstedt är ett namn som gått till historien av flera anledningar. Först blev han känd som viceamiral vid Sveriges seger i slaget vid Svensksund. Sedan som kommendant vid kapitulationen vid Sveaborg.

Redan som åttaåring flyttade Carl Olof Cronstedt till Sveaborg för att få militär utbildning. Under det nordamerikanska frihetskriget jobbade han vid den engelska flottan, och senare hittades han på skeppskonvojer till Italien för att hämta hem statyer på beställning av Gustav III.

Sedan fortsätter historien där vi började. Carl Olof Cronstedt var med och förlorade det första slaget om Svensksund, men vann det andra. Han blev sjöminister och statssekreterare i Sverige för att snart utses till kommendant vid Sveaborg.

– Sen gick det ju som det gick då ryssarna kom. Han ansågs vara en förrädare och det fick både han och hans familj lida för, säger Mikael Westerback, ordförande för Svenska odlingens vänner i Helsinge.


Ett mysterium

Svenska odlingens vänner äger och driver verksamheten vid Hertonäs gård i Helsingfors. På 1810-talet köpte viceamiral Carl Olof Cronstedt gården. Efter sina eskapader till havs och vid Sveaborg bodde han där fram till sin död år 1820.

Efter sin död begravdes han på Helsinge kyrkogård och där byggdes ett begravningskapell till honom. Det här är alltså drygt 200 år sedan, men kapellet står kvar. I särskilt bra skick har det dock inte varit.

Exakt när begravningskapellet byggdes är faktiskt lite av ett mysterium. Någon gång mellan 1819 och 1821 stod det klart, men exakt årtal saknas.

– Hur vi än forskat i brev och korrespondens så har det inte framkommit. Vi vet inte om amiralen började bygga kapellet före sin död eller om familjen byggde det efter hans död.


Att äga en grav

För femton år sedan tog en av Cronstedts ättlingar kontakt med Mikael Westerback och undrade om Svenska odlingens vänner (SOV) skulle vilja hjälpa till med en renovering av Cronstedts kapell. SOV var inte intresserade av att restaurera något som de inte ägde, men nog av att rusta upp gravkapellet. I och med det inleddes en långdragen process.

– Det kyrkliga och juridiska problemet är att man inte kan överlåta en grav åt någon annan. Till sist blev det så att församlingen fick tillbaka gravrätten efter att alla ättlingar till Cronstedt gett sin samtycke, säger Mikael Westerback.

Juridiken kring ägande av ett gravkapell har gjort att processen tagit femton år. Nu har SOV restaurerat gravkapellet med hjälp av yrkesmänniskor och under museiverkets översyn.

– Det är kulturhistoriskt viktigt. Det finns gravkapell på flera ställen, men de är sällsynta. Tidigare begravdes inflytelserika personer under kyrkan. Under 1700-talet blev det ändring på det av flera orsaker, och samtidigt började begravningskapell dyka upp sig lite här och var, men bara i liten skala. En vanlig knegare fick inget kapell.


Ättlingarna positiva

För bara några veckor sedan hölls en återinvigning av kapellet. Cronstedts ättlingar var inbjudna och kyrkoherde Kristian Willis höll en betraktelse på kyrkogården vid Helsinge kyrka Sankt Lars i Vanda.

– Vi har haft mycket nära och bra kontakt med församlingen. Det var bra att kyrkoherden kom och höll en betraktelse. Det var väldigt stiligt och värdigt.

Alla ättlingar har också varit positiva till projektet.

– De är lättade över att gravkapellet kommer att skötas och se vackert ut i evinnerliga tider, säger Mikael Westerback.

TEXT: Rebecca Pettersson
FOTO: Ted Hellsten


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02