Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper

rasism.

Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord.

18.8.2023 kl. 12:15

Biskop Bo-Göran Åstrand och ärkebiskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan hör till dem som har ombetts ge ett utlåtande för regeringens kommande meddelande om rasism. Också en rad andra religionssamfund och ekumeniska organ hör till de 120 instanser som fram till den här veckan hade lämnat utlåtanden. I den korta tidtabellen fick det omfatta max en A4-sida.

Bo-Göran Åstrand skriver att lagstiftningen i Finland mot rasism finns på plats, men att det brister i att tillämpa den. "Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang", skriver han. Biskopen efterlyser mera arbete för upptäcka hur den tysta, gömda, strukturella rasismen tar sig uttryck och hur man bäst kan avvärja den.

Biskop Åstrand anser det vara viktigt med en bra religionsundervisning. En annan idé anser han kunde vara att årligen belöna en skola, kommun, arbetsgivare eller myndighet som på ett bra sätt har jobbat med att få bort dolda rasistiska tänkesätt.

"Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang"

Också det religionsekumeniska Resa-forumet (Uskot) lyfter fram religionsundervisningen som viktig i arbetet mot rasism. Den kristna fredsrörelsens ordförande Jussi Ojala skriver för sin organisations del att skolor och lärare är viktiga för att i tid upptäcka rasistiska attityder. På samma linje är också Ekumeniska rådet i Finland, vars jämlikhetsansvariga Saija Kainulainen anser det vara viktigt med en samtalskultur som tidigt griper in i hatprat.

Finska missionssällskapet varnar också med erfarenheter från bland annat den tredje och fjärde världen hur hatprat leder till våld och förföljelse. FMS pekar också i sitt utlåtande på de sociala mediernas ansvar, där de globala företagen ofta har en svag övervakning över rasistiska trender på andra språk än engelska. Det skriver Niko Humalisto och Roosa Rantala som arbetar inom FMS offentlighetsarbete.

Hatprat också från vänstern

Judiska och islamska samfund säger i sina utlåtanden att gatans rasism är vardag för båda folkgrupperna. I Åbosynagogans utlåtande anser man också att kritik mot Israel från vänsterhåll i Finland ibland är så häftig att den uppfyller kriterierna för hatprat. "Ändå kan ingen enskild jude i Finland påverka vad Israel gör", skriver församlingen.

Finlands muslimforum beklagar i sitt utlåtande att deras organisation ofta beskrivs arbeta mot västerländsk jämställdhet, och att frågor som rör muslimer ofta avgörs utan att de själva hörs. I en religiös grupp om cirka 120 000 finlädska muslimer som ofta stämplas om patriarkal har utlåtandet undertecknats av styrelseordförande Minna Taipale och generalsekreterare Pia Jardi.

Rasism kring kristna konvertiter

Bland frikyrkliga och väckelsekristna som har lämnat en inlaga påpekar både frikyrkorådet SVKN genom viceordförande Esko Matikainen och missionsorganisationen Patmos genom veteranen i invandrararbete Timo Keskitalo i sina utlåtanden den i deras mening rasistiska behandlingen av konvertiter.

Invandrare och asylsökande som har konverterat till kristendomen betraktas enligt dem ofta av polis och invandrarmyndigheter som lögnare som trixar för att få stanna i landet. De hörs ofta av tjänstemän utan teologisk kunskap och utlåtanden till stöd för dem från kristna samfund lämnas obeaktade, skriver frikyrkorådet.

Enligt mediauppgifter ska regeringen överlämna sitt meddelande om rasism och annan bristande jämställdhet till riksdagen den 6 september.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02