Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper

rasism.

Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord.

18.8.2023 kl. 12:15

Biskop Bo-Göran Åstrand och ärkebiskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan hör till dem som har ombetts ge ett utlåtande för regeringens kommande meddelande om rasism. Också en rad andra religionssamfund och ekumeniska organ hör till de 120 instanser som fram till den här veckan hade lämnat utlåtanden. I den korta tidtabellen fick det omfatta max en A4-sida.

Bo-Göran Åstrand skriver att lagstiftningen i Finland mot rasism finns på plats, men att det brister i att tillämpa den. "Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang", skriver han. Biskopen efterlyser mera arbete för upptäcka hur den tysta, gömda, strukturella rasismen tar sig uttryck och hur man bäst kan avvärja den.

Biskop Åstrand anser det vara viktigt med en bra religionsundervisning. En annan idé anser han kunde vara att årligen belöna en skola, kommun, arbetsgivare eller myndighet som på ett bra sätt har jobbat med att få bort dolda rasistiska tänkesätt.

"Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang"

Också det religionsekumeniska Resa-forumet (Uskot) lyfter fram religionsundervisningen som viktig i arbetet mot rasism. Den kristna fredsrörelsens ordförande Jussi Ojala skriver för sin organisations del att skolor och lärare är viktiga för att i tid upptäcka rasistiska attityder. På samma linje är också Ekumeniska rådet i Finland, vars jämlikhetsansvariga Saija Kainulainen anser det vara viktigt med en samtalskultur som tidigt griper in i hatprat.

Finska missionssällskapet varnar också med erfarenheter från bland annat den tredje och fjärde världen hur hatprat leder till våld och förföljelse. FMS pekar också i sitt utlåtande på de sociala mediernas ansvar, där de globala företagen ofta har en svag övervakning över rasistiska trender på andra språk än engelska. Det skriver Niko Humalisto och Roosa Rantala som arbetar inom FMS offentlighetsarbete.

Hatprat också från vänstern

Judiska och islamska samfund säger i sina utlåtanden att gatans rasism är vardag för båda folkgrupperna. I Åbosynagogans utlåtande anser man också att kritik mot Israel från vänsterhåll i Finland ibland är så häftig att den uppfyller kriterierna för hatprat. "Ändå kan ingen enskild jude i Finland påverka vad Israel gör", skriver församlingen.

Finlands muslimforum beklagar i sitt utlåtande att deras organisation ofta beskrivs arbeta mot västerländsk jämställdhet, och att frågor som rör muslimer ofta avgörs utan att de själva hörs. I en religiös grupp om cirka 120 000 finlädska muslimer som ofta stämplas om patriarkal har utlåtandet undertecknats av styrelseordförande Minna Taipale och generalsekreterare Pia Jardi.

Rasism kring kristna konvertiter

Bland frikyrkliga och väckelsekristna som har lämnat en inlaga påpekar både frikyrkorådet SVKN genom viceordförande Esko Matikainen och missionsorganisationen Patmos genom veteranen i invandrararbete Timo Keskitalo i sina utlåtanden den i deras mening rasistiska behandlingen av konvertiter.

Invandrare och asylsökande som har konverterat till kristendomen betraktas enligt dem ofta av polis och invandrarmyndigheter som lögnare som trixar för att få stanna i landet. De hörs ofta av tjänstemän utan teologisk kunskap och utlåtanden till stöd för dem från kristna samfund lämnas obeaktade, skriver frikyrkorådet.

Enligt mediauppgifter ska regeringen överlämna sitt meddelande om rasism och annan bristande jämställdhet till riksdagen den 6 september.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41