Beni Karjalainen fyller 20 i år och studerar. Han vill få alla att känna sig värdefulla.

"Jag lever i hoppet om att vi alla en dag kan känna oss välkomna, oberoende av vår bakgrund"

Kolumn.

Inom Borgå stift har alla församlingar ett eget sätt att möta sina medmänniskor, det som vi alla har gemensamt är kristendomen.

14.6.2023 kl. 17:40

Kultur är något som vi hittar runt omkring oss i vår vardag, en mångfald av kulturer. Idag anses det vara en rikedom att kunna ha en större diversitet av folkgrupper, vilket antyder att flera olika kulturer lever sida vid sida.

Jag arbetade sommaren –22 på Lekholmen som holmungdomsledare med ett superbra ledarteam. På Lekholmen fick jag möjligheten att träffa på en massa nya människor där var och en av dem har sin egen bakgrund och kultur; en kunde vara helt finsk, med ingen i sin närhet som tillhörde någon svenskspråkig församling, en annan kunde vara från ett annat land, antingen med eller utan kristen bakgrund.

Vad jag vill få fram är att på holmen var vem som helst välkommen, som det säkerligen är fortsättningsvis. Men ibland är inte någon välkommen till en plats på grund av sin etnicitet, kultur eller annan orsak, och det är ett stort problem. Det är allt mer vanligt att man vågar öppna upp sig för andra om sin könsidentitet eller sexualitet, och det är här som vi stöter på problem.



”Gud älskar alla.” Något som jag hört väldigt ofta. Hur kommer det sig att människan som följer Bibeln inte kan följa detta simpla meddelande, eller att vi behandlar folk som om de skulle vara mindre värda? För mig personligen är LGBTQ-frågan viktig, men även kulturfrågan, eftersom jag är same.

I mina egna upplevelser har jag stött på både välkomnande och inte välkomnande bemötande under en mässa eller annan form av gudstjänst i kyrkan. Dessa frågor är något som måste arbetas på. På den svenska sidan har jag sett en massa arbete för LGBTQ-frågan, och mindre på kulturfrågan eftersom den inte varit ett stort problem, medan jag på den finska sidan inte upplevt tillräckligt för att kunna påstå nåt annat än att kulturfrågan måste arbetas på mera.

Själv stannade jag kvar i kyrkan och ställde upp i val till församlingsrådet för att kunna se och påverka saker inför en bättre framtid.

Jag lever i hoppet om att vi alla en dag kan känna oss välkomna, oberoende av vår bakgrund. Det budskap jag vill få fram liknar Guds budskap, behandla din nästa som dig själv, ingen skillnad om hen är det ena eller det andra.

Text: Beni Karjalainen


Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55