När säsongen börjar på begravningsplatsen i maj finns det många rutinuppgifter att sköta.
– Jag krattar, plockar bort kvistar och tar bort grus från gräsmattorna. Sedan börjar jag sköta avtalsgravarna, berättar säsongsarbetare Mia Aspgård.
Avtalsgravarna, det vill säga de gravar som församlingen sköter, är hela 300 stycken, så det kan bli stressigt.
– Jag tycker ibland att jag borde hinna med mer än jag gör, men jag försöker hinna till alla gravar en gång i veckan för att luckra upp jorden och plocka bort vissnade blad.
Gravarna vattnas tre gånger i veckan, och där har hon hjälp av sommarungdomarna.
– När alla 300 är genomgångna får jag börja från nummer ett igen.
För det mesta är gravskötseln ett arbete som vilket som helst.
– Men många gånger stannar jag upp och läser på gravstenarna, speciellt om det är något barn. På gamla stenar finns ofta barn uppräknade som inte blev gamla. Det får en att tänka på hur eländigt det kunde vara förr.
Trädgårdsmästarens bästa tips
Mia Aspgård har hela sitt liv velat bli trädgårdsmästare.
– Kring 40 tänkte jag att det är nu eller aldrig. Så jag började studera och blev klar 2012.
Hon fick direkt jobb som säsongsarbetare i Solfs församling. Hon jobbar från maj till slutet av oktober varje år.
– Jag vill inte sitta på ett ställe, så det passar mig perfekt att få röra på mig.
Hon odlar också hemma.
– Men inte när det är som värst här, säger hon med ett skratt. Man kanske orkar ut en stund där hemma, men sen vill man nog helst ligga på soffan ett tag.
Om man vill komma lite enklare undan med skötseln av gravblommor har hon några tips på lämpliga blommor.
– Husarknapp! Jag brukar säga att det är så nära en plastblomma man kan komma. Det är en gul ganska låg blomma som breder ut sig och som tål regn, skugga och sol.
Pelargoner tål sol och torka, men blir lätt hängiga om det regnar mycket. Om man vill att de blommar hela sommaren måste man gödselvattna en gång i veckan.
– Nejlikor är ganska tacksamma. Och många som bor långt från graven brukar satsa på perenner, till exempel funkia.
Ett par blommor skulle hon inte satsa på som gravblommor.
– Flitiga Lisa och lyckliga Lotta skulle jag inte lägga på graven. Då ska man ha nära till graven och kunna vattna ofta. De är jättetörstiga blommor.
Mia Aspgård själv får också försöka tåla alla slags väder i sitt jobb.
– Jag tycker bäst om våren. På sommaren när det är 30 grader i skuggan tar det mycket energi. Sådana dagar är jag glad om det kommer regn.
Ofta kommer hon i samspråk med dem som besöker begravningsplatsen.
– Jag har börjat känna folk här. Vi pratar om väder och vind. Och om någon nyligen dött så talar vi om det om de anhöriga vill, jag märker om de vill prata eller inte. Det är kanske enkelt att prata med en helt vanlig människa som man eventuellt känner från förr.
MIA ASPGÅRD
- Bor: I Munsmo i Solf.
- Familj: Gift och har en vuxen son.
- Fritidsintressen: Odling, pyssla med björkris och mossa, läsning, ljudböcker och film.
- Favoritblommor: Palettblad, pelargon, funkia och tagetes.
