Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

Plus i boken – Alexandra Ramsay hittar kyrkans omsorg i kyrkböckerna

KYRKBÖCKER.

”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord.

17.5.2023 kl. 14:46

Flickan hette Sofia och var född i 1852 i en fiskarfamilj på en bakgård neråt hamnarna i Helsingfors. I kvarteren ska sjöbusar ofta ha kunnat ha ett vilt och våldsamt leverne med kort stubin; det här var på den tiden i stadskärnans utkant.

Släktforskaren och historikern Alexandra Ramsay tar Sofia som ett exempel på hur människoöden och livsvillkor går att följa genom vårt lands viktigaste historiska dokument om enskilda personer – kyrkböckerna. Här blir också prästernas betydelse tydlig.

År 1865 och 1866 blir Sofias föräldrar varnade av prästen för att de är våldsamma och vanvårdar den 14-åriga dottern.

Anteckningen är gjord i kommunionboken. I dess kolumner är föräldrarna inga­lunda hopplöst gudlösa kyrkskolkare utan går tvärtom i kyrkan ganska ofta. I kommunion­boken, ofta kyrkböckernas huvudbok, antecknas varje gång de har tagit emot nattvarden.

– Kyrkböckerna är 100 procent viktiga när man ska släktforska. Vill man veta vem som är vems barn så är det den absolut säkraste källan, säger Alexandra Ramsay.

Utdrag ur en kommunionbok för centrala kvarter i Helsingfors 1866.

Prästerna ofta på de svagas sida

I 1680 års svenska kyrkolag stadgas för första gången om att församlingarna ska börja med folkbokföring.

– Och det förbättrades hela tiden. År 1721, när Sverige i det stora nordiska kriget hade förlorat människor i krig och svält, blev man noggrannare med att räkna befolkningen. Och särskilt anteckna vad folk dog av, för att kanske kunna göra någonting åt det, säger Alexandra Ramsay.

I kyrkböckerna antecknas med tiden förutom vem som tillhörde hushållet också hur man har klarat sig i läsförhör, om man kunde läsa och skriva och senare till och med vaccinationer.

I öppna kolumner antecknas sjukdom, handikapp, moraliska förseelser eller domar för brott. Här kunde också antecknas när en person hade absolverats för en synd och fått Guds förlåtelse.

Behövde kyrkan själv den här informationen eller betjänade man bara kronan?

– Kyrkan behövde den också. Själavården, läs- och skrivkunnigheten och kunskapen om Guds ord var en del av deras uppgift, och att övervaka moralen. Men det kom också till skärningspunkter: hur mycket skulle prästen underrätta de världsliga myndigheterna om det han visste?

Alexandra Ramsay har många exempel på att prästerna också skyddade sina får.

Om höstarna skulle den världsliga maktens mantalslängder – grunden för vem som skulle betala skatt eller tas ut till militärtjänst – sammanställas. Då kunde prästerna ofta vara med och tala för de fattigas och mindre bemedlades sak, säger hon.

Alexandra Ramsay tycker att kyrkan får plus i boken för sin mångsidighet i gångna tiders samhälle.

Också ifråga om samlevnadsmoralen har Alexandra Ramsay belägg ur forskning om att prästerna utgjorde en buffert.

– Sex utanför äktenskapet var förbjudet i lag till 1926 men få fall av lönskaläge och hor slutade ändå i rättssalen. Prästerna tog själva hand om saken genom ett enskilt samtal, säger Alexandra Ramsay.

Rättegång kunde det snarast bli för att någon annan ville det. En gravid flickas släktingar kunde vilja ha hjälp med att barnet skulle få försörjning. Eller så kunde en rättegång vara ett sätt att bli av med tjänstefolk eller underlydande som upplevdes som besvärliga.

Hur heltäckande finns kyrkböcker kvar, från till exempel från 200 år tillbaka?

– Om vi räknar från 1810 så finns det mesta kvar. Det kan ha varit någon enskild kyrko­brand och då förstördes kyrkböcker. Mer besvärliga är Stora ofreden och Lilla ofreden på 1700-talet.

– Då brändes kyrkor och papper kom bort. De kunde grävas ner i något kärr där de inte klarade sig. Tumregeln i Finland är att man kommer ungefär till 1740-talet men längre bakåt har kyrkböckerna ofta brunnit, säger Alexandra Ramsay.

I svenskspråkiga trakter brann prästgårdar särskilt i den åländska skärgården under 1808–09
års krig. I kyrkbränder bland annat i Åbo 1827, på Sveaborg 1855, i Helsinge 1893 eller i åländska Sund 1921 kan material ha gått upp i eld.

Efter branden i Sankt Lars kyrka i Helsinge (Vanda) kunde man ändå senare hitta kopior av kyrkböckerna och rekonstruera en hel del, säger Alexandra Ramsay.

I församlingarna tror hon det ofta var prästfruarna som skötte om att fylla i kyrkböckerna; större församlingar kunde ha anställda skrivare.

Mormonerna gjorde mikrofilmer

Alexandra Ramsay rör sig vant i entréhallen till Riksarkivet i Helsingfors. Här i innandömena av det här huset i stadsdelen Kronohagen förvaras i dag en stor del av landets kyrkböcker.

Kyrkböcker i original får släktforskare inte längre bläddra i. Ända sedan 1950-talet är de fotade på mikrofilmer och mikrokort.

– Församlingarna måste inte ge sina kyrkböcker till Riksarkivet. Så jag har läst gamla, riktiga kyrkböcker i till exempel Pernå, säger Alexandra Ramsay.

I ett jätteprojekt lät mormonkyrkan i USA åren 1948–55 mikrofilma över 10 miljoner uppslag i finländska kyrkböcker. Mormoner kan döpa sig i döda anhörigas ställe om de anhöriga inte varit mormoner, och är därför ofta ivriga släktforskare. I den vevan fick finländska arkiv också för 80 år kopior av filmerna.

Gamla handstilar i kyrkböckerna är svårlästa för en nybörjare. Frivilliga har därför genom åren gjort så kallade ”svarta böcker” där man dechiffrerat gamla handstilar och skrivit rent äldre kyrkböcker från 1600- och 1700-talet. Senare har man också matat in information ur kyrkböcker i sökbara databaser som hela tiden utvecklas och utökas på nätet.

Vilken bild av kyrkan har du fått av att bläddra i kyrkböcker? Det är kontroll, men också omsorg. Plus eller minus?

– Plus. Kyrkan var så mångsidig. Prästgårdarna har också en så intressant kulturhistoria som ofta har blivit förträngd.

Sträng fördömande vokabulär

Fiskardottern Sofia hade inget lätt liv. Den som har råkat forskat i hennes öde har därnäst fått följa henne i en annan av kyrkböckerna i en församling, barnboken.

Den praxisen hade församlingarna i dåvarande Borgå-Viborgs stift och en del församlingar i Åboland. Barnboken var en skild förteckning över barn som ännu inte hade blivit konfirmerade.

Sofia blev aldrig konfirmerad. I boken står det om henne när hon är 14 år gammal: ”Stammar, varnad för liderlighet 13.12.1866.”

– Jag blir så upprörd! Vilken 14 åring har ett ”liderligt” beteende? Jag skulle tro att hon blev sexuellt utnyttjad. I kyrkboken använder prästen alltid en bestämd sträng vokabulär. Men han hade kanske inget bättre ord för det.

Hobby som exploderat

Kyrkböcker, domböcker och en hel mängd andra liknande dokument har i dag digitaliserats och finns på nätet. Släktforskning, som tidigare var någonting som bara en liten elit sysslade med i finare familjer, har sedan 1970-talet exploderat till en varmanshobby över hela världen, säger Alexandra Ramsay.

– Det har också lett till att man har slutat skämmas över så kallad ”anspråkslös bakgrund”, att det bara finns pigor och drängar i ens familj. Människor har fått en identitet och hittat sina rötter. Och inom familjer har man kanske fört viktiga samtal som har behövt föras.


Prästen såg, och skrev ner

Sofia från Nylandsgatan kommer aldrig längre än till barnboken och lär sig möjligen aldrig läsa och skriva. Bara ett av hennes fem syskon konfirmeras och lever till vuxen ålder. I barnboken antecknas att Sofia flyttar till stadens fattighus.

– Det låg i Kronohagen, ungefär i backen på Snellmansgatan där Soc­&kom ligger i dag, säger Alexandra Ramsay.

Där dör Sofia 19 år gammal en tidig höstdag i september 1871. Då antecknas hon först med en snabb anteckning i en kladd, en bok där prästerna bara gjorde snabba, osorterade anteckningar i sin brådska. Också de böckerna kan finnas bevarade och vara värdefulla källor de också.

Och till sist skrev någon rent Sofias namn med fin hand­stil i en annan av de klassiska kyrkböckerna, dödsboken, Där införs också med sirliga bokstäver hennes dödsorsak: lungsot.

Sofia Wilhelmina, 19 år, död i lungsot 1871 på fattighuset nära nuvarande Soc & Kom i Helsingfors.

Alexandra Ramsay tror att den som har fört bok över det man i församlingen visste om Sofias korta liv var Helsingfors svenskspråkiga församlings kyrkoherde Arvid Snellman.

Till skillnad från andra präster i församlingen var han uppenbart socialt engagerad. Men det var inte mycket han heller kunde göra för Sofia, säger Alexandra Ramsay.

– Men hon blev sedd.


Alexandra Ramsay är aktiv i föreningen Helsingfors släktforskare. Den är grundad 1973 och firade i vår sitt 50-årsjubileum.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

Mia Anderssén-Löf omvald; Torsten Sandell ny i kyrkomötet

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56
Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41
Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14