Punsar bönehus

Laestadianer bäddar för utträden ur kyrkan

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND.

En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta.

15.5.2023 kl. 17:59

De nio bönehusföreningarna som bildar stommen i rörelsen har genom sitt centralförbund Laestadianernas Fridsföreningars Förbund, LFF, tillsatt en arbetsgrupp som utarbetar en fördjupad rapport utgående från alternativet att bilda en föreningsbaserad kyrka. Arbetsgruppen ska ha sitt arbete klart i oktober.

– Vi kommer inte att ge något förslag, bara att presentera fakta, säger Seppo Tupeli, sekreterare i arbetsgruppen.

Bönehusföreningarna ska sedan ställning till rapporten och till hur den ska implementeras där.

– Vi ska ta hand om våra medlemmar, oavsett om de hör till kyrkan eller inte, säger Tupeli.

Arbetsgruppens arbete svarar mot oron för de medlemmar som redan lämnat kyrkan och strävar efter hålla dem kvar inom bönehusföreningarna. Hittills har en viss trafik gått i riktning mot den lutherska frikyrkan Missionsstiftet.

– Vi förbereder oss och vill betjäna våra medlemmar i bönehusföreningarna på bästa möjliga sätt. Vi vill försöka lösa de praktiska utmaningarna de har så att de inta ska behöva söka något nytt kyrkosamfund. I framtiden kommer vi att ha både medlemmar som hör till kyrkan och inte gör det, säger Olav Vikström, viceordförande för LFF som leder styrelsen tills en ny ordförande väljs.

Något större laestadianskt exodus ur kyrkan väntar varken han eller LFF:s tidigare ordförande Torvald Hjulfors.

– Jag skulle säga att processen rullar vidare och jag tror att det kommer att ske en gradvis övergång, säger Hjulfors.

Flynängens bönehus.

Sedan Mia Anderssén-Löf blev vald till kyrkoherde i Pedersöre i augusti 2021 har 251 Pedersörebor utträtt ur kyrkan. Vem som utträtt framgår inte ur statistiken, men en fingervisning är färre än sex utträtt ur församlingen månaderna innan hon blev vald. Under samma tidsperiod har 36 personer utträtt ur Larsmo församling, där den laestadianska rörelsen också har ett starkt fäste. Sedan januari i år har färre än sex utträtt ur Pedersöre eller Larsmo församlingar.

– I Larsmo har vi nu en väldigt bra relation till kyrkan, så där finns inte samma behov som vi hade i Pedersöre för två år sedan. Men vi vet ju att kyrkans riktning är given på lång sikt. Där kommer man inte att backa. Vi måste förbereda oss på hur vi ska handha sakramenten och hur vi ska registrera våra medlemmar. Vi ska också fundera på vilka tjänster och pastorer vi ska ha och hur vi ska utbilda pastorerna, säger Hjulfors.

Han beskriver dem som lämnar kyrkan på samma sätt som de som börjar rösta på Kristdemokraterna, ett fenomen vi skrev om senaste nummer av Kyrkpressen:

– Det är ungdomarna som varit snabbast att ta beslut. De är kanske mer radikala. De som är femtio plus har en stor kärlek till kyrkan och vill inte lämna den.

Åldersmässigt passar Olav Vikström in i den yngre kategorin.

– Jag har inte lämnat kyrkan utan jag hör till Larsmo församling. Men samtidigt har jag vissa ramar. Jag följer med vad som händer i kyrkan och det är avgörande för mig och många andra hur samarbetet med den egna församlingen fungerar. Beslutet att lämna kan bli aktuellt när man ser förändringarna i den egna församlingen.

Larsmo församling har nu två manliga präster.

– Personligen har jag inte tagit beslut om, när, var och hur jag lämnar kyrkan eller om jag alls gör det. Men kvinnoprästfrågan kan göra det svårt för mig att stanna. Finns det då ett bra alternativ att gå in i så är tröskeln att lämna kyrkan lägre. Men när det kan tänkas bli vill jag inte spekulera i. Man vet inte vad som händer och vad som är Guds plan.


De första barnen har döpts

De första dopen av barn har redan förrättats i de laestadianska bönehusen Flynängen och Punsar i Pedersöre och Risöhäll i Larsmo.

– Barnen har döpts till medlemmar i bönehusförsamlingen. Dopen har förrättats av predikanter som prästvigda i den ingermanländska kyrkan, säger Hjulfors.

Inom rörelsen finns ett antal predikanter som den ingermanländska kyrkan utbildat och prästvigd för tjänst i den.Men de har inga prästrättigheter i Finland.

– De har inte fått tillstånd av kyrkan att döpa. Men dopen har skett utanför den evangelisk lutherska kyrkan eftersom föräldrarna inte hör till kyrkan.

Hur många dop det handlar om kan Hjulfors inte säga.

– Det handlar om en handfull.

Nattvardsfirandet inom bönehusen har skett i samråd med kyrkan.

– Det har fungerat jättebra.

Någon vigselrätt har rörelsen inte.

– Tanken är att man kan ha en borgerlig vigsel med en välsignelseakt i bönehuset efteråt, säger Hjulfors.

Olav Vikström understryker att arbetsgruppen också ska ta reda på vilka förutsättningar rörelsen har att fortsätta verka inom kyrkan.

– Det är inte uteslutet att vi stannar kvar i kyrkan om vi får rum att verka på biblisk grund. Men det kräver sannolikt en kursförändring av kyrkan, säger han.

Stöder alla nio föreningar alternativet att bilda ett samfund på föreningsbas?

– Nej, man kan inte säga att det är enigt. Det är ju heller inte medlemsföreningarna som tar beslutet att gå ut ur kyrkan, utan det gör ju var och en personligen. Frågan för oss handlar om hur vi ska hantera att våra medlemmar väljer att lämna kyrkan. Det finns lite olika syn på vilken väg som en är den bästa framåt. I alla bönehus finns olika tankar men den väg som verkar vara den mest sannolikt är föreningsalternativet.

Påverkar det processen att Daniel Björk ser ut att bli kyrkoherde i Pedersöre processen?

– Själva processen är redan i gång och jag tror att den påverkas mest av kyrkan i stort. Men det kan ju hända att takten med vilken medlemmarna lämnar kyrkan bromsas upp, säger Vikström.

Johan Sandberg


retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19