Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Fyraåringen och påsken

Kolumn.

Hur förklarar man påskens alla traditioner för ett nyfiket barn? En vuxen får tänka till.

5.4.2023 kl. 10:36

Att den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, det vet vi vuxna. Men i ett litet barns ögon handlar påsken om chokladägg med leksaker i, målade ägg, påskhäxor, påskris och påskbrasa. Och glöm inte påskharen!

Kan man enkelt förklara påskens seder för den frågvisa fyraåringen? Inte ens för en vuxen är det ju alldeles lätt att hänga med!

För påsken firas inte samma tid varje år. Nej, det vore ju för enkelt. Istället går vi enligt fullmånen. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan tjugoandra mars och tjugofemte april infaller palmsöndagen. Och då börjar påsken, ja, eller stilla veckan. Påskveckan kommer ju efter påsken.

Stilla veckan har dessutom egna dagar med särskild betydelse: palmsöndag, blåmåndag, vita tisdagen, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Men för fyraåringen är det kanske inte nödvändigt att berätta om alla de olika dagarna. De tre sista är väl de som barnen kommer ihåg senare i livet också. Det är de dagarna som tydligast visar på påskens budskap. Vi koncentrerar oss på dem.

Påskens traditioner är spretiga, minst sagt. Jag känner mig lite tveksam till påskharen, men kör ändå på sägnen och låter flickebarnet tro att påskharen gömmer chokladäggen under natten.

Påskhäxan då? Liksom påskharen härstammar seden från 1600-talet. Enligt traditionen ska påskhäxorna flyga till Blåkulla redan på skärtorsdagen, men nuförtiden har de flesta häxorna skjutit upp färden till påskaftonen. Påskbrasan borde egentligen skrämma bort häxorna, men vi brukar istället samlas runt brasan. Och chokladäggen tar de med sig i kaffepannan.

Äggen symboliserar förresten livet – och uppståndelsen. Därför äter vi dem på påsken! De riktiga äggen alltså, inte de av choklad.

Knepigt detta med sederna. Jag tror det är bäst om vi bara letar fram påskhäxans utstyrsel, köper chokladäggen och far till byns påskbrasa och äter en grillkorv. Vi njuter av brasan och skjuter förklarandet på framtiden.

Men mest av allt gläds vi över påskens befriande budskap – och det gäller både fyraåringar och vuxna.

Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling.


eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36