Det började som en plattform för att integrera flyktingar. När Nanna Rosengård under ett halvår vikarierade som kantor i Kristinestads svenska församling funderade hon och ungdomsarbetsledaren Jeanette Ribacka-Berg hur de skulle kunna engagera de flyktingkvinnor som hade kristen bakgrund.
– Då kom den här idén till.
Så startade Gospelkören, som nu har varit verksam i fem år. Det lokala nätverket har hela tiden varit brett och många har varit intresserade av att komma med. Som bäst finns ett trettiotal sångare på körens lista, mest kvinnor.
– Vi har haft få män med, även om de skulle vara väldigt välkomna!
Det är en kör som passar för de flesta, menar Nanna Rosengård, som leder kören.
– Bara man är beredd att sjunga på engelska, och beredd att sjunga
ganska rytmiskt.
Noter används inte.
– Tanken är att vi sjunger traditionell afro-amerikansk musik så som den sjungs i USA, och då är det gehör som gäller. Vi har haft texterna på skärm, men alla stämmor tar vi till oss utantill.
Det är ett annat sätt att lära sig, och det kan vara lite utmanande till en början för den som är van vid den traditionella typen av körsång, säger Nanna Rosengård.
– Men det är bra för hjärnan!
För att få rätta stämningen och trycket i framförandet är det A och O att det läggs upp på det viset, säger hon.
– Oftast funkar det bra, men ibland är körmedlemmarna frustrerade på mig och frågar om de inte kan få något papper på det här.
En ofinsk stämning
För Nanna Rosengård är det också viktigt att odla ett klimat i kören där det är okej att göra bort sig, eller att sjunga fel.
– Som finländare är vi så rädda för att göra fel. Men man kan ju lära sig mycket också av att göra fel, om stämningen är god!
Till Gospelkören är det ingen insjungning, utan kören utgår från den nivå som körmedlemmarna har.
– Jag tänker att alla kan sjunga, alla kan lära sig.
Och hälsoeffekterna är bevisade. Bland annat frigörs lyckohormonet oxytocin.
– Körsång har ju sådana biologiska effekter att det sätter igång det parasympatiska nervsystemet som verkar lugnande på kroppen. När man sjunger får man hjälp att andas rätt, och det förlöser oxytocin i kroppen.
Hur har du själv hittat fram till gospelmusiken?
– Gospeln har alltid funnits med, berättar Nanna Rosengård.
– I mitt barndomshem fanns en stor skivsamling, med bland annat Aretha Franklins dubbel-LP ”Amazing grace”. Den var en stor inspirationskälla för mig när jag gick i grundskolan.
En annan stor förebild var Mahalia Jackson.
– I gymnasieåldern turnerade jag en del med Robban Granholm och sjöng Mahalia Jacksons sånger!
Efter högstadiet gick hon på Fria Kristliga folkhögskolan i Vasa. Där sjöng hon i kören Oikoumene med Tomas Koskinen som körledare.
– Det var min stora skola när det gäller gospel. Därifrån är inspirationen hämtad.
Glädjen sprudlar fram
– Det som många förknippar med gospel är att det är en musikstil som lyfter fram det glada i evangeliet, konstaterar Nanna Rosengård.
Texterna är ofta väldigt enkla, med fokus på kärnbudskapet.
– Det har varit roligt att se att det tycks vara en sån musikstil som faktiskt tilltalar en väldigt bred grupp.
På påskdagen ger Gospelkören konsert i Kristinestads kyrka, med Fabien Attié och Maria Storsjö som solister.
– Vi kommer att sjunga påskens glada sånger. Det blir också en insamling för Gemensamt Ansvar.
Övningar:
Gospelkören övar varannan söndag kl. 17–19 i Kristinestads församlingshem. Nästa övning är 12 mars.
