Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Barndomen går förlorad i Ukraina

Ukraina.

”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur
barnen i Ukraina berövas sin barndom.

22.2.2023 kl. 07:41

Skolpsykologer som Kyrkans utlandshjälp utbildat i Ukraina har hört många barns och ungas öden och rädslor.

– Barnen har sett och varit med om så mycket att de blivit som vuxna. De har börjat intresserar sig för tillgången till el eller att familjen har mat hemma, sådant som vuxna vanligtvis har hand om. De frågar vuxna om de har en varmvattenberedare eller hur de ordnat elförsörjningen. Rädslorna lever kvar länge, säger Erik Nyström, kommunikationsdirektör vid Kyrkans utlandshjälp.

I början av februari återvände han från en resa till Tjernihivregionen och Kiev i Ukraina. Han har träffat barn och ungdomar, lärare, skolpsykologer och en del familjer i samband med skolan.

– Och det här bara toppen av isberget. Vad händer sedan när människor återvänder från fronten?

Sedan Nyström senast var i Ukraina i augusti har stämningen i landet förändrats.

– Vintern för med sig en del utmaningar med elavbrott och uppvärmningsbekymmer. I somras var stämningen uppsluppen då det fanns sommarklubbar och aktiviteter. Dessutom var minnet av friheten från anfallen färskt och det fanns en känsla av man kan hämta andan. Nu ser man efterräkningarna på den mentala sidan, och ytterst många har mist nära och kära. Nu försöker man bara uthärda.

Han upptäckte ingen oro för att bli kidnappade och förda till Ryssland bland barnen han träffade.

Förutom i Tjernihiv och Kiev verkar Kyrkans Utlandshjälp också i Zhitomir. Dessutom har man partnersamarbete i Charkiv.

– Vi reparerar skolor som fått mindre skador i striderna och bombningar. Vi försöker täta till och reparera för att man ska kunna värma byggnaderna. Det finns stor efterfrågan på att få skicka barn till närundervisning och då krävs också att skolorna har fungerande bombskydd.

I hela landet har över 3 000 skolor förstörts eller skadats i samband med kriget.

Kyrkans utlandshjälp ger också psykosocialt stöd för barn, unga och för lärare.

– Vårt största fokus är på barn och ungas välmående och utbildning. Vi har planerat att vara länge i landet och kommer att vårt program till att innefatta också jobb med sådant som ger utkomst för familjen.

Det kommer att ta länge att bygga upp skolorna.

– I Tjernihiv har det varit lugnare nu och där har vi fått skolor att återuppta närundervisningen. Det känns som att det har väldigt stor effekt på människorna.

Den 3 mars ordnar Kyrkans Utlandshjälp en konsert i Johanneskyrkan med kammarorkestern Sinfonietta Fortis med gästande musiker från Ukraina. Intäkterna från konserten går till Ukraina.



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00