Martin Luther och 1500-talet intar en speciell plats hos Leif Erikson. Som pensionär har han fortsatt att forska i Luthers skrifter och i höst gav han ut en vetenskaplig bok,
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst, på 330 sidor.
– Jag har forskat av eget intresse och för att hålla hjärncellerna i funktion, säger Leif Erikson.
– Intresset för Luther bottnar i min uppväxt i den evangeliska rörelsen där reformatorn alltid stått högt i kurs.
Under studietiden valde han dogmatik och det har han inte ångrat.
– Jag tycker att Luther har ett oförtjänt dåligt rykte. Han sa ju vissa dumma saker, till exempel om påven och om judarna. Men det mesta har skrev och predikade var god själavård – också Katekeserna.
I sin forskning har han gått igenom Luthers viktigaste skrifter och översatt en del av den finländska internationelle uppmärksammade Lutherforskningen till svenska för att göra den mer tillgänglig i de övriga nordiska länderna.
– Forskningen handlar om hela bredden: evangeliet och det kristna budskapet och hur det delas ut i förkunnelse, dop, nattvard, bikt och bön.
Enligt Erikson finns det finns ännu områden inom Luthers teologi att forska i. Och i sin egen forskning har han förvånats över hur stor plats frälsningsvissheten får i Luthers teologi.
– Att ha frälsningsvisshet innebär att man blir viss om att man är ett Guds barn när man litar på Guds löften i ordet och sakramenten.
– För Luther är tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd. I klostret var han oviss och försökte leva upp till kraven. Han kom framåt en bit men så föll han. Han var olycklig tills han läste Romarbrevet 1:16–17. Då klarnade evangeliet: Jag får tro på Guds nåd, ha frid med Gud och visshet i hjärtat fast jag inte lyckas uppfylla alla kraven.
Det typiska för Luthers själavård var att han betonade det objektiva, det vill säga Kristi verk som gäller alla människor.
– Han berättar det pedagogiskt och säger att Kristus dog för alla – också för dig. I dopet gäller dess löften och i nattvarden att Kristi kropp och blod är för dig utgivet och utgjutet.
Luther talar om två slag av frälsningsvisshet: den objektiva som visar att Guds ord och löften står fast, och den personliga som han vill att vi ska få del av.
– Man behöver hålla fast vid den objektiva för att få den personliga. Men vissheten är inte statisk. Så var det inte ens för Luther. Ibland står paradisets portar öppna men man tvivlar på att Gud kan förlåta och att nåden räcker. När man tvivlar kan det hjälpa att be, läsa och lyssna till Guds ord.
– Du kan också gå till bikt. Den hör ihop med själavården. Med handpåläggning får man förlåtelse av Gud genom den person som tar emot bikten. Även här förankras vissheten i det objektiva.
Han säger att Luthers teologi har en tillämpning just här och nu.
– Men jag tror inte att kyrkan alltid lyckats förmedla rikedomen i det lutherska arvet.
Det har också en psykologisk effekt att bli befriad från det man bär på.
Luther sökte en nådig Gud. Leif Erikson tror att också många av dagens människor innerst inne gör det, men man uttrycker inte sitt sökande just med de orden.
– Jag tror att människor som mår dåligt, är ensamma eller upplever att de inte räcker till på jobbet söker en nådig Gud. Ensamheten är ett problem i vårt välfärdssamhälle.
Här kommer den kristna gemenskapen in i bilden.
– Den är förankrad i treenighetsläran, Gud Fader, Son och Ande. Han skapade oss för att vi ska leva i gemenskap, inte bara som man och kvinna utan också som församling.
Redan under Luthers tid förknippade man kallelsen med att gå i kloster eller jobba på sjukhus. Idag ersätter vi klostret med att jobba i församling.
– Luther utvidgar det här. I Första Mosebok läste han att Gud skapade människan till sin avbild, gav oss i uppgift att bilda familj och råda över jorden. Det betyder att jag får vara Guds medarbetare och hjälpa till att göra samhället och arbetsplatsen lite bättre också när jag sliter med arbetsuppgifter jag inte alltid tycker om.
Man brukar säga att vår arbetsmoral är ett lutherskt arv. Kan Luthers teologi befria oss från något som egentligen har bundit oss?
– Uttrycket att Luther sitter på vår axel och ger oss dåligt samvete om vi inte är flitiga ska man ta med en nypa salt. Visst var arbetet viktigt för Luther, men det var också viktigt för honom att helga vilodagen, koppla av, äta, dricka och umgås med vänner.
Erikson säger att den stränga arbetsmoralen kommer från reformert håll. Alltså från dem som var med Luther i början men gick egna vägar. En av dem var Jean Calvin som verkade i Schweiz.
– Han ansåg att man kan bli viss om sin salighet bara man arbetar flitigt och sköter sitt andliga liv väl. Det ekonomiska välståndet i Schweiz har ett visst samband med det. Enligt Calvin kan du ana dig till att du är på rätt väg om du sköter ditt andaktsliv, går i kyrkan och arbetar. Det schweiziska bankväsendet är en frukt av det.
Du nämnde Luthers dåliga rykte när de gällde judarna. Ändrade han inte åsikt?
– Det svängde från och till. Han var inte antisemit utan det handlade om att han var besviken på judarna som inte erkände Kristus, utan rentav smädade honom. Han hoppades in i det sista att de skulle vända sig till Kristus. Luther godkände inte att judarna skulle dödas. Det fatala var att Hitler och hans kompanjoner hänvisade till några av Luthers skrifter när de började förfölja judarna.
