Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

"Vi behöver lätta på den perfekta fasaden – särskilt i församlingen"

SJÄLAVÅRD.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

10.5.2024 kl. 20:15

Anne Koivula är präst i Petrus församling. Som de flesta präster träffar hon mycket människor – inför dop, vigslar och begravningar hör det till att hålla ett så kallat förrättningssamtal. Hon träffar också många människor för enskilda samtal.

– Ofta får jag ta del av hela livsberättelser. Det känns som ett privilegium.

Tidigare har hon jobbat i domstolsväsendet och hört många tunga berättelser och mött människor som levt under mycket svåra omständigheter. Inte heller hennes eget liv har löpt smärtfritt.

– Det är lätt hänt att man känner sig sämre än andra för att det inte går lika bra för mig som för grannen. Kanske känner man också skam över sina nederlag.

Vår historia och finländska kultur gör också att det finns en anda av att alla borde klara sig själva, man ska helst inte klaga eller behöva andras hjälp. Inte ens i kyrkan. Här vill Anne Koivula se en förändring:

– Jag har själv fått stor hjälp genom att våga tala om det svåra. Det hjälper när någon lyssnar.


Tre stolar

Själavård ingår i studierna för alla kyrkliga yrken. Anne Koivula har nyligen avslutat en specialutbildning i själavård som kyrkans anställda kan gå för att bygga på sin grundutbildning.

– Tanken med själavård är att Gud alltid är med, som en tredje part i samtalet. Jag vill gärna ha en extra stol i samtalsrummet. Även om jag sällan säger det högt är stolen en påminnelse för mig om att Gud är med oss då vi möter varandra.

För Koivula är bön en central del av själavården.

– Jag ber gärna för konfidenten under själavårdssamtalet om hen så önskar, men det är inget måste. Jag försöker fråga försiktigt, så att konfidenten har ett verkligt val. Jag tar inte illa upp om någon inte vill, ibland har människor också dåliga erfarenheter av förbön och det viktiga är att man får känna sig trygg i samtalet.


Vad är det för skillnad mellan själavård och terapi?

– Själavård är för vem som helst som behöver samtalsstöd i en utmanande situation. Det kan handla om relationer, utmaningar i studier eller arbetslivet, trosfrågor, mental hälsa, sjukdomar med mera. Du behöver ingen remiss eller diagnos, och samtalet kostar aldrig något. Själavårdaren har alltid tystnadsplikt. Vid psykiska sjukdomar behövs ofta psykoterapi eller medicin.

– Själavård är inte sjukvård men kan i vissa situationer vara ett bra tillägg, ifall du behöver köa länge inom vården eller om du vill samtala om trosfrågor fast under terapiprocessen.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär.

– Själva gudstjänsten kan vara väldigt själavårdande när den är som bäst.

Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

– Vi har alla nycklarna för det, alla kyrkligt anställda är experter på att möta människor. Men jag tror att vi själva också behöver våga vara mer öppna som människor.

Att leva som kristen betyder ju inte att man går fri från svårigheter.

– Man behöver inte vara perfekt för att komma till kyrkan eller jobba för den. Jag vill våga mötas som en hel människa.

Här kan du få själavård

– I din hemförsamling, du får hjälp genom att kontakta kansliet eller direkt med en anställd.

– Kyrkans familjerådgivning, tidsbeställning 09 2340 2555, vardagar kl. 9–12.

– Walk-in terapi för 16-29-åringar, måndagar kl. 14–18 i Matteuskyrkan.

– Kyrkans samtalstjänst per telefon eller chatt.

– Mera info på helsingforsforsamlingar.fi

Text och foto: Nina Österholm


DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

diakoni. Jessica Emaus blir ny inspiratör och koordinator för diakoniarbetet i Borgå stift. Hon har sett jobbet inifrån, i både söder och norr. 14.4.2026 kl. 10:00

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00