De flesta som jobbar med akustik har en bakgrund inom musiken, säger Olli Salmensaari.

Gör så här om du vill höras!

sibbo.

Olli Salmensaari är akustiker och kan det mesta om hur olika ljud rör sig i ett rum.
– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej, säger han.

8.2.2023 kl. 10:54

Olli Salmensaari studerade akustik vid Tekniska högskolan och är diplomingenjör. I femton år jobbade han som akustiker vid Yle och de femton senaste åren har han arbetat för företaget Akukon. Han jobbar med allt som har med akustiken i ett rum eller en byggnad att göra, och har haft många uppdrag i kyrkobyggnader. Han har också varit med och byggt upp ljudåtergivningen när passionsspelet Kärlekens väg uppförts i Sibbo.

– Vi jobbar med allt från dagis och kyrkor till kontor och bostäder. Jag var bland annat med och planerade akustiken i Dickursby kyrka och S:t Lars kapell i Vanda, säger han.

Det finns en del skillnader mellan gamla och nya kyrkobyggnader.

– Akustik i kyrkan är en mångsidig grej. Gamla kyrkor har en viss känsla och de passar bra för orgel- och körmusik, men det är kanske inte så hemskt lätt att höra vad folk säger. Därför behövs speciella högtalarsystem för att rikta ljudet mot århörarna.

– I moderna kyrkobyggnader ska akustiken inte fungera bara för orgel och körer utan också vara mer inriktad på band. Då behövs akustik som kan varieras.

Det gör man exempelvis med tunga gardiner och akustikdämpande skåp, det vill säga skåp som kan öppnas så att mjuka ytor blottas och dämpar ljuden.

Vad måste en akustiker vara bra på?

– Man måste ha något slags kunnande om grundfysik och vad ljud är. Skillnaden mellan de ljud vi hör, låga och höga, är väldigt stor. Våglängden mellan ljud varierar från tiotals meter till några centimeter, och det gör saker komplicerade. Unga kan höra frekvenser på 20 till 20 000 hertz. När man blir äldre tappar man de högsta
ljuden.

Betyder det att man blir en sämre akustiker när man blir äldre?

– Höga ljud kanske man inte hör längre, då måste man titta på mätinstrument, eller ha med sig en yngling som kan höra sådant man inte själv hör, säger han roat.

Vilka tips har du till någon som ska tala inför folk, exempelvis i en kyrka?

– Prata inte som Kimi Räikkönen! Tala lite långsammare och artikulera tydligt! Efterklangen är lång i en kyrka och täcker nästa ord, därför är det viktigt med lite längre paus mellan orden så tonen hinner gå ner.

Olli Salmensaari påpekar att det inte är någon slump att delar av liturgin är sjungen text.

– En sak som man märkte redan för 1 000 år sedan är att om man vill bli hörd och förstådd ska man sjunga. Det hörs bättre när det finns en ton i grunden som bär ljudet.

Han har själv frikyrklig bakgrund; hans förfäder från pappans sida var med och grundade den finska frikyrkan Suomen Vapaakirkko och från hans mammas sida Fria Missionsförbundet.

– Så det är omöjligt att undvika att vara med!

Han har sysslat med musik i hela sitt liv, och har bland annat som sångare i teknologernas kammarkör varit med om många konserter i stora kyrkor.

– Det har absolut gett mig en förståelse för akustiken i kyrkor. Nästan alla som jobbar i den här branschen har någon slags bakgrund i musiken.

Om han vistas någonstans där ljudåtergivningen är dålig kan det börja klia i fingrarna.

– Om man till exempel sitter på en restaurang och märker att det skulle bli betydligt mindre buller med lite dämpning i taket.

Brukar du säga till då?

– Inte så ofta. Jag försöker i alla fall hålla tyst, men det kan vara svårt om det är riktigt illa.

Olli Salmensaari

  • Är akustiker. Har jobbat med projekt som Västmetron, Nokia Arena, köpcentren Redi och Tripla och just nu musikhuset i Åbo.
  • Bor i Söderkulla i Sibbo.
  • Familj: Fru och två vuxna barn.
  • Intressen: Körsång, segling och skidåkande.
  • Församlingen är: Ett slags hem och gemenskap.
  • Ljud han avskyr kontra älskar: ”Jag tycker inte om höga bullerljud, som när man borrar i berg. I andra ändan finns vacker musik eller ljudet av vågor när jag är ute på havet om sommaren.”


Valaktiviteten i de blivande kapellförsamlingarna Pörtom och Övermark drog upp röstningsprocenten i Närpes. Aktiviteten gav också utdelning, Pörtom fick ett nytt mandat medan Övermark behöll sitt jämfört med de kvoterade platserna i den numera nedlagda samfällighetens gemensamma kyrkofullmäktige. 11.11.2014 kl. 12:03

val 2014. 40 år är medelåldern i det nya församlingsrådet i Pedersöre. Rådet har därmed den yngsta medelåldern i hela stiftet, kanske hela landet. 10.11.2014 kl. 14:40

val2014. Andelen kvinnor är störst i församlingsrådet i Esbo och lägst i församlingsrådet i Esse. 10.11.2014 kl. 14:07

Nyfiken på vem som valdes in i din församling? Kyrkpressen uppdaterar valresultaten under måndagen. 9.11.2014 kl. 20:00

val 2014. I huvudstadsregionen röstades det livligast på svenska i Grankulla. I Åboland var Kimitoöns församlingsmedlemmar aktiva. 9.11.2014 kl. 23:27

Petrus församling. Av tolv medlemmar i Petrus församlings råd är fem nya. 9.11.2014 kl. 22:49

val 2014 . Esse församling klår hela landets röstningsprocent med hästlängder. Även i Purmo och Larsmo var valdeltagandet betydligt högre än medeltalet. 9.11.2014 kl. 22:18

val 2014. I Matteus församling i Helsingfors var röstningsprocenten bland 16-17-åringarna högre än den totala röstningsprocenten. Också i Vanda svenska församling röstade de unga flitigt. 9.11.2014 kl. 22:16

Preliminär röstningsprocent för hela landet förutspår lägre valdeltagande än 2010. 9.11.2014 kl. 21:23

församlingsvalet. Finlands statsminister röstade i församlingsvalet kring 12-tiden i sin hemförsamling Esbo svenska. 9.11.2014 kl. 18:31

församlingsvalet. Du kan rösta i församlingsvalet fram till klockan 20 på söndagen. Kyrkpressen publicerar valresultaten i den takt de blir klara under kvällen. 9.11.2014 kl. 18:02

Kyrkomötet. Kyrkomötets framtidsutskott har tid på sig till maj nästa år att hitta medlemmar till den nya kommitté som ska utreda och ge förslag till ny organisations- och verksamhetsmodell för kyrkan. 6.11.2014 kl. 10:08

Kyrkomötet. Frågan om möjligheten att grunda personförsamlingar väckte diskussion i kyrkomötet men förslaget om att låta initiativet förfalla skedde utan omröstning. 6.11.2014 kl. 08:49

Kyrkomötet i Åbo vill effektivera arbetet i vår. 5.11.2014 kl. 11:18

feminism. Tio skribenter reflekterar över feminism och kyrka i en ny svensk antologi. Kan kyrkan lösgöra sig från de strukturer som gynnar den etablerade mannen? 5.11.2014 kl. 00:00

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59