Till vänster: En ukrainsk grupp sjunger på julandakt i Malax kyrka. Till höger: Inna Kozyk på stickcafé vid Malakta i Malax. FOTON: PRIVATA

Nya mötesplatser i Malax

malax.

Hur skulle träffpunkter för ukrainska flyktingar och ortsbor kunna se ut? I Malax tog ett nätverk tag i saken.

26.1.2023 kl. 15:36

När kriget i Ukraina bröt våren 2022 ut anlände det ganska snabbt ukrainare till Malax. Många av flyktingarna hade en anknytning till orten genom att de säsongsjobbat här tidigare eller hade släktingar här.

– När de första kom hade säsongsjobben inte börjat ännu och vi ville erbjuda någon meningsfylld sysselsättning under tiden, berättar Sofia Lillgäls, som är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Torsdagsträffar kör igång

Vad kunde man då bjuda de nyanlända på? Röda Korset, Folkhälsan, församlingen, Malax IF och andra föreningar bildade raskt ett nätverk tillsammans med kommunens representanter för att fundera på olika möjligheter.

– Allt kom så snabbt på, men vi tänkte att vi åtminstone kunde ordna en mötesplats åt dem och också en möjlighet för ortsborna att delta.

På våren startade träffarna i församlingens ungdomsgård Socken. De ordnades en gång i veckan och gav deltagarna möjlighet att sitta ner och prata kring en kaffekopp. Under hösten har projektet utvecklats vidare och fyllts på med olika program.

– Vi tänkte att det är lättare att göra något tillsammans än att bara träffas runt kaffekoppen, säger Sofia Lillgäls.

En tanke var också att de nyanlända skulle få bekanta sig med olika platser i kommunen och vad man kan göra där. Program ordnades därför på olika ställen.

– Vi har bland annat varit på svampplockning och lärt dem vilka svampar man kan äta. Så har vi haft motionsträffar utomhus, ibland barnanpassat med olika lekar.

Också handarbete och konstinspirerade träffar har hittat sin plats i programmet. Folkhälsan och kommunens fritidsavdelning har stått för motionsträffarna medan Malakta konstverkstad och Malax Mittemellan Marthaförening har haft hand om den skapande verksamheten.

– I december stod församlingen värd för att ordna en julandakt. En ukrainsk kvinna läste julevangeliet på ukrainska, och man sjöng julsånger på både ukrainska och svenska.

Transport ordnades för att också de som bor i Petalax och Norra Pörtom skulle kunna delta.

– Fjolåret kulminerade i att vi ordnade en nyårsfest tillsammans den 28 december. Cirka 50–60 personer deltog, majoriteten ukrainare. Det var jätteroligt att se att det som började med den där kaffekoppen i april-maj nu har lett vidare till att vi fått med hela gänget som vill komma ut och träffas!

Nätverket lever vidare

Till en början sköttes allt med så låg budget som möjligt. Sofia Lillgäls är därför extra glad över att Svenska Kulturfonden nu beviljat ett bidrag för integration på svenska under 2023.

– Med hjälp av det här bidraget har vi möjlighet till en bredare verksamhet. Tanken är att projektet också ska inkludera andra nyinflyttade. Till största delen har vi fokuserat på ukrainare, men vi vill ju integrera alla, både arbetskraftsinvandrare och flyktingar.

Under året har några aktörer hoppat av – i stället har nya kommit till.

– Nätverket lever och man får vara med och göra den insats man har möjlighet till, säger Sofia Lillgäls.

Sofia Lillgäls är HR-koordinator och tf integrationskoordinator i Malax kommun.

Vilka insikter har du själv fått genom projektet?

–Överlag har det varit fint att se att Malaxborna har ställt upp väldigt mycket. De frågade genast: Vad behöver de? Behövs det hjälp med att köra någonting? Engagemanget har varit stort, konstaterar Sofia Lillgäls.

Torsdagsträffarna har varit jättegivande, säger hon.

– De lär sig av oss och vi lär oss av dem. Det är kulturer som möts. De som har kommit som flyktingar nu under kriget är ju i en väldigt utsatt position. Med hjälp av det här nätverket har vi kunnat ta hand om dem på bästa sätt: att de kan känna sig välkomna beror på hela samhällets insats.

PIAN WISTBACKA


åland. Kyrkoherdetjänsten i Mariehamn har utannonserats två gånger, men inte fått sökande. Snart blir ytterligare tre kyrkoherdetjänster lediga på Åland. Hur ska herdebristen lösas? 26.4.2016 kl. 14:57

Sex kristna kyrkbyggnader hör till de 6 300 tomter i sydöstra Turkiet som den turkiska staten tvångsinlöst. 26.4.2016 kl. 07:22

äktenskap. Förra året ingicks aningen fler äktenskap än de två föregående åren 2013 och 2014. Det visar Statistikcentralens senaste framställning. 25.4.2016 kl. 16:20

Vad ska man göra med sitt häftiga temperament? 22.4.2016 kl. 14:05

slktforskning. Om sekretessbestämmelserna vållar problem för släktforskaren kan församlingen hjälpa. 22.4.2016 kl. 13:52

frälsningsarmén. – Jag kan nästan tycka att det är ett större under av Gud att orka hålla mig under armarna än att göra mig helt frisk, säger Eva Kleman, nyutnämnd kommendör för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. 22.4.2016 kl. 13:45

hanna lehtonen. För tre år sedan var hon osäker på om någon alls skulle vilja sjunga i hennes kör. 21.4.2016 kl. 07:16

frsta hjlp. De lär sig rädda liv - till takten av Bee Gees hitlåt Stayin’ Alive. 20.4.2016 kl. 07:00

understd. Förbundet Kyrkans Ungdom (KU) fick 11 000 euro när Kyrkostyrelsens plenum delade ut understöd till kyrkliga organisationer. 19.4.2016 kl. 15:39

lediga tjnster. Däremot ville fyra bli stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet i Borgå, och en kyrkoherde i Sjundeå. 18.4.2016 kl. 15:45

tempelplatsens kyrka. Tusentals turister gästar sommartid tempelplatsens kyrka varje dag. 18.4.2016 kl. 11:17

våga fråga. Veckans läsarfråga handlar om föräldrar som lägger sig i sina vuxna barns liv. 18.4.2016 kl. 09:59

scouting. Under Scoutveckan 18-24.4 hörs och syns scouterna extra mycket. 15.4.2016 kl. 13:56

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36

profilen. Annika Luther har grävt fram otrevligheter familjen inte pratade om. 15.4.2016 kl. 11:16

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43