Det viktigaste är att församlingen är en trygg och välkomnande plats för ungdomar, anser Johanna Terho.

”Vi måste lyssna till skolornas behov”

BORGÅ.

Johanna Terho är ny ungdomsarbetsledare i domkyrkoförsamlingen i Borgå. Hon hoppas att samarbetet med skolorna kan återupptas med full kraft efter pandemiåren.

25.1.2023 kl. 16:23

BORGÅ Johanna Terho är född och uppvuxen i Borgå. Det är i domkyrkoförsamlingen hon var aktiv som konfirmand och sedan som hjälpledare. Efter tolv år som ungdomsarbetsledare i Esbo
svenska församling återvänder hon nu som nyanställd till sin hemförsamling.

Det är roligt att komma tillbaka när jag hittat min yrkesidentitet. Jag har tänkt att jag förr eller senare skulle vilja jobba här lite närmare hemmet, för vi bor i Borgå, men jag hade inte räknat med att det skulle hända redan nu, men så är det ofta i livet.

Hon har inga stora visioner än utan vill först komma in i de nya arbetsrutinerna. Men en dröm har hon redan nu.

– Jag vet att samarbetet med skolorna har
lidit under coronatiden. Det skulle vara roligt att återuppliva det arbetet. Och det gäller inte bara Borgå utan hela stiftet och landet.

Skolbesöken har bestått av andakter och lektionsbesök.

– Lektionsbesöken tror jag är något som kan vara en fin sak i framtiden. Vi måste lyssna till skolornas behov och se vilka slags lektions­besök de vill ha.

Hon anser att kontakten till skolor inte måste hålla sig inom religionsundervisningen.

– Det finns alla möjligheter att ha sådant som alla är med på, till exempel i samarbete med stadens anställda, och tala om etik och värderingar.

Hurdan var du själv som ungdom?

– Jag var nog med på det mesta, och tyckte om att upptäcka. Gemenskapen var viktig för mig. Det är säkert det som lett mig till ett kyrkligt yrke,
för det var ingen självklarhet.

Var det något som överraskade dig när du började jobba som ungdomsarbetsledare?

– Jag tror inte att någon som börjar som ungdomsledare förstår hur mycket bakgrundsarbete det är bakom varje evenemang. Hur mycket tid alla förberedelser tog förvånade mig mest.

En trygg plats

Ungdomar är ofta med i församlingens verksamhet från konfirmandåldern tills de flyttar bort för studier, konstaterar Johanna Terho.

– Via sociala medier ser vi lite vad som händer i deras liv. Vissa landar som förtroendevalda i någon annan församling. Det är roligt att se att de hålls kvar i församlingen.

Att pandemin orsakat problem syns tydligt.

– Illamåendet syns i kyrkan precis som i skolan och hemma. Det kan hända att de som mår sämre söker sig till församlingen för att de upplever den som en trygg plats.

– Vi har sett vart måendet är på väg, så det har kanske inte kommit som en överraskning. Men våra möjligheter som församlingsanställda är begränsade, vi är inte psykologer. Vi kan vara ett samtalsstöd och hjälpa ungdomarna vidare,
men köerna är långa. Det kan kännas tungt ibland, när man ser att alla kanske inte får den hjälp de behöver.

När är församlingens ungdomsarbete lyckat eller misslyckat?

– Det är misslyckat om församlingen inte känns som en trygg och välkomnande plats, lyckat om ungdomarna känner att de är trygga och kan vara sig själva, och vet att det finns vuxna de kan komma till.

– Inget är någonsin perfekt, och det finns alltid utvecklingsmöjligheter. Men jag tycker att många församlingar i huvudstadsregionen blir bättre på att exempelvis bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter. Det har varit viktigt för mig de senaste åren.

Johanna Terho

  • Bor i Borgå med man, två barn och en hund.
  • Har jobbat i tolv år som ungdomsarbetsledare i Esbo svenska församling.
  • Fritidsintressen: Tycker om att göra saker med händerna där man ser tydliga framsteg, såsom handarbete och att måla.
  • Favoritmaträtt: Sushi.
  • Motto: Jag vill alltid tro gott om alla, att alla är goda innerst inne och vill varandra väl.


eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36