Det viktigaste är att församlingen är en trygg och välkomnande plats för ungdomar, anser Johanna Terho.
Det viktigaste är att församlingen är en trygg och välkomnande plats för ungdomar, anser Johanna Terho.

”Vi måste lyssna till skolornas behov”

BORGÅ.

Johanna Terho är ny ungdomsarbetsledare i domkyrkoförsamlingen i Borgå. Hon hoppas att samarbetet med skolorna kan återupptas med full kraft efter pandemiåren.

25.1.2023 kl. 16:23

BORGÅ Johanna Terho är född och uppvuxen i Borgå. Det är i domkyrkoförsamlingen hon var aktiv som konfirmand och sedan som hjälpledare. Efter tolv år som ungdomsarbetsledare i Esbo
svenska församling återvänder hon nu som nyanställd till sin hemförsamling.

Det är roligt att komma tillbaka när jag hittat min yrkesidentitet. Jag har tänkt att jag förr eller senare skulle vilja jobba här lite närmare hemmet, för vi bor i Borgå, men jag hade inte räknat med att det skulle hända redan nu, men så är det ofta i livet.

Hon har inga stora visioner än utan vill först komma in i de nya arbetsrutinerna. Men en dröm har hon redan nu.

– Jag vet att samarbetet med skolorna har
lidit under coronatiden. Det skulle vara roligt att återuppliva det arbetet. Och det gäller inte bara Borgå utan hela stiftet och landet.

Skolbesöken har bestått av andakter och lektionsbesök.

– Lektionsbesöken tror jag är något som kan vara en fin sak i framtiden. Vi måste lyssna till skolornas behov och se vilka slags lektions­besök de vill ha.

Hon anser att kontakten till skolor inte måste hålla sig inom religionsundervisningen.

– Det finns alla möjligheter att ha sådant som alla är med på, till exempel i samarbete med stadens anställda, och tala om etik och värderingar.

Hurdan var du själv som ungdom?

– Jag var nog med på det mesta, och tyckte om att upptäcka. Gemenskapen var viktig för mig. Det är säkert det som lett mig till ett kyrkligt yrke,
för det var ingen självklarhet.

Var det något som överraskade dig när du började jobba som ungdomsarbetsledare?

– Jag tror inte att någon som börjar som ungdomsledare förstår hur mycket bakgrundsarbete det är bakom varje evenemang. Hur mycket tid alla förberedelser tog förvånade mig mest.

En trygg plats

Ungdomar är ofta med i församlingens verksamhet från konfirmandåldern tills de flyttar bort för studier, konstaterar Johanna Terho.

– Via sociala medier ser vi lite vad som händer i deras liv. Vissa landar som förtroendevalda i någon annan församling. Det är roligt att se att de hålls kvar i församlingen.

Att pandemin orsakat problem syns tydligt.

– Illamåendet syns i kyrkan precis som i skolan och hemma. Det kan hända att de som mår sämre söker sig till församlingen för att de upplever den som en trygg plats.

– Vi har sett vart måendet är på väg, så det har kanske inte kommit som en överraskning. Men våra möjligheter som församlingsanställda är begränsade, vi är inte psykologer. Vi kan vara ett samtalsstöd och hjälpa ungdomarna vidare,
men köerna är långa. Det kan kännas tungt ibland, när man ser att alla kanske inte får den hjälp de behöver.

När är församlingens ungdomsarbete lyckat eller misslyckat?

– Det är misslyckat om församlingen inte känns som en trygg och välkomnande plats, lyckat om ungdomarna känner att de är trygga och kan vara sig själva, och vet att det finns vuxna de kan komma till.

– Inget är någonsin perfekt, och det finns alltid utvecklingsmöjligheter. Men jag tycker att många församlingar i huvudstadsregionen blir bättre på att exempelvis bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter. Det har varit viktigt för mig de senaste åren.

Johanna Terho

  • Bor i Borgå med man, två barn och en hund.
  • Har jobbat i tolv år som ungdomsarbetsledare i Esbo svenska församling.
  • Fritidsintressen: Tycker om att göra saker med händerna där man ser tydliga framsteg, såsom handarbete och att måla.
  • Favoritmaträtt: Sushi.
  • Motto: Jag vill alltid tro gott om alla, att alla är goda innerst inne och vill varandra väl.


BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39