Syndig – hallå! Varför? Här kommer ABC om syndabekännelsen

OVAN I KYRKAN.

Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så?

26.1.2023 kl. 00:00

Varför ska man bekänna sina synder i gudstjänsten?

Tanken med att bekänna sina synder hör ihop med nattvarden. Det vill säga: man ska kunna delta i nattvardens gemenskap utan en känsla av att ha något otalt och otrevligt i sig. Ni vet: den där sköna känslan när man flippat ut över något idiotiskt, ångrar sig, ber om ursäkt, och får höra att den person man var arg på förlåter en.

Den allmänna syndabekännelsen i gudstjänsten blev vanlig först under medeltiden. Men redan den tidiga kristna kyrkan hade en tanke om att man inte ska gå upp till nattvarden med något oupprett bakom sig. I beslut vid olika kyrkomöten på 300-talet stadgade man till och med vilka synder som gjorde att man måste vara utesluten från nattvarden för vissa tidsperioder. Men vår kyrka idag graderar och listar inte synder.

Kort svar: ingen tvingar dig att bekänna synder, men det rekommenderas.


Är det inte föråldrat och frånstötande? Det lockar ju verkligen ingen till kyrkan om man genast ska få höra talas om sin syndighet.

I en del församlingar förklarar prästen poängen med syndabekännelsen innan den inleds, bara så att de som sitter i kyrkbänken ska förstå vad den handlar om.

Problemet är kanske att ordet ”synd” har fått en så hemsk klang. Man ser genast framför sig den där stränga, vidriga prästen i filmen Fanny och Alexander, någon som vill förödmjuka oskyldiga offer.

Men synd handlar om både stora saker och små: allt det där obestämda som gör att du har lite dåligt samvete. Den där ena människan du vet att du borde ringa för att hon skulle bli så glad. Att du inte orkar säga tre positiva saker i relation till en negativ när du talar med ditt barn, fast du vet att morot är bättre än piska. Att du förlorade tålamodet med den ändlöst irriterande tonåringen. Att du alltid tar så mycket plats i samtal och inte orkar lyssna på andras tråkiga historier. Att du tänker att du ändå är lite bättre än person X för att du exempelvis har pengar/utbildning/intelligens – och förstås för att du tycker att du är en bättre bilförare än de flesta och blir rasande på hur dåligt andra kör när du har bråttom.


Tänk om man inte gjort något syndigt då?

Det skadar ju inte att läsa med ändå, det är alltid skönt att höra att man är förlåten.

Varför har en del präster en lång paus när man får bekänna sin synd tyst för sig själv, medan andra bara ger en tre sekunder?

Kanske för att den biten är svår också för präster. Kanske prästen tänker att de flesta som sitter i bänken tycker det är obekvämt. Eller också tänker kanske prästen att det är en fin och skön stund, där hen själv har mycket att bekänna. Men många föredrar att få lite tid på sig för att gå igenom allt det där man har dåligt samvete över och skulle vilja reda ut.

Är det meningen att man ska känna sig eländig efteråt?

Verkligen inte. Det är meningen att man ska känna sig lättad, glad, förlåten och omfamnad av Guds oändliga kärlek som täcker allt från irriterade tankar till det värsta man kan göra – till exempel att förstöra sin familjs liv med missbruk och våld eller att ta någons liv. Att bli förlåten och älskad oavsett att vi alla gör fel och misstag är något av det finaste kyrkans syndabekännelse har att ge.

Text: Sofia Torvalds


radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46