”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


Samhälle. Årets Fredrika Runebergstipendium tilldelas Maria Sundblom Lindberg. 3.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Temat för Finska Missionssällskapets utjämningskampanj denna höst är " "Lika delas lyckans gåvor - ett afrikanskt ordspråk år 2020". 3.9.2007 kl. 00:00

Världen. Den romersk-katolska prästen Stefan Hippler uppmanar katolska kyrkan att ompröva beslutet om kondomförbud. 3.9.2007 kl. 00:00

Världen. Efter att Svenska kyrkan år 2000 skiljdes från staten har antalet borgerliga begravningar stigit i jämn takt. 3.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Årets tema för lutherska kyrkans medmänniskodag är "Se våldet". 2.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har utsett en arbetsgrupp som skall bereda förslag till ändring av val av kyrkoherde så att det blir indirekt. 1.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Sverige har alla församlingsanställda en viss arbetstid. Nu har frågan väckts om ett likande system borde utformas i Finland. 1.9.2007 kl. 00:00

Världen. Huliganer vållade skada på 10 000 utställningsböcker under en bokmässa som hölls i klostret Lagrasse i södra Frankrike. 31.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Varför är intresset för kunniga informatörer i kyrkan och församlingarna så svagt att det leder till att sådana inte utbildas? 31.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Sedan 1987 har medlemmar i Jehovas vittnen inte behövt genomföra värnplikt. Undantagslagen delar åsikterna och nu vill försvarsmaktens huvudstab att lagen skall upphävas. 31.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. Iransk-kurdiska Naze Aghai fick i början av sommaren kyrkoasyl i Mikaels församling i Åbo då alla vägar att få stanna i Finland föreföll stängda. Nu hotas hon av utvisning igen. 31.8.2007 kl. 00:00

Världen. Flera minoritetsgrupper i Pakistan mobiliserar sina krafter och arbetar tillsammans. 30.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. I Kronoby kommun diskuteras livligt samarbetspartner i kommun- och servicestrukturreformen KSSR. Till Karleby med finsk majoritet eller Jakobstad med svensk?  Kommunens dilemma påverkar församlingarna. 30.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den förändringsprocess som kyrkan och församlingarna är mitt uppe i har enligt biskop Gustav Björkstrand en omfattning som det inte finns någon parallell till i vårt lands historia. Församlingsstrukturen kommer att se helt annorlunda ut när processerna är genomförda. 30.8.2007 kl. 00:00

Människa. I Trygve Eriksons liv är det cykelturerna, kulturen och tron som gett ork för det livsverk som under de senaste femtio åren sysselsatt honom. 30.8.2007 kl. 00:00

Den asylsökandes berättelse om hot och våld frågasätts. KP följer upp saken. 17.2.2016 kl. 16:55

Kyrkbyggarsläkten Rijf har varit en del av hennes liv sedan 1999. Medan Paula Mäkelä forskat är det som om hon lärt känna kyrkbyggarna personligen. 17.2.2016 kl. 15:33

Håkan Sandvik har stor erfarenhet av integrationsfrågor. Kyrkan inte får glömma sin egen flyktingstatus, menar han. 12.2.2016 kl. 15:16

Bror Gammals för de åländska lekmännens talan i kyrkomötet. 10.2.2016 kl. 22:16

val2016. Åsa A Westerlund, Göran Stenlund och Patrik Hagman har valts in som lekmannaombud i kyrkomötet. 10.2.2016 kl. 16:54