”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


Nina Österholm. Min generation, 80-talsbarn, vill inte bli chefer – bara ”utvecklas i våra arbetsuppgifter”. Om tjugo år kommer det inte att finnas någon som bestämmer, bara en massa glada underhuggare som är utbildade till tänderna. 18.9.2008 kl. 00:00

Ledare. Vad sade biskoparna egentligen 2001 i sitt utlåtande med anledning av den nya partnerskapslagen? Frågan aktualiseras av ärkebiskop Jukka Paarmas markeringar i senaste veckas nummer av Kyrkpressen. 18.9.2008 kl. 00:00

Världen. I Sverige har den första kursen för kyrkvärdar på teckenspråk hållits på Strömbäcks folkhögskola i samarbete med Luleå och Härnösands stift. 18.9.2008 kl. 00:00

Insändare. Då jag först började läsa kyrkpressen var det för att se hur "de andra" har det. Jag har aldrig hört till kyrkan, och kommer aldrig att göra det, men jag är mycket intresserad av religioner och därmed också kristendom.      Något jag läser varje gång är insändarspalten, dit man en längre tid nu skrivit mycket om kvinnopräster och även mer om homosexuella parförhållanden. Med all respekt (nåja, lite iallafall) kan man förstå sig på de som är mot dessa, Bibeln är ju ändå grunden i den kristna tron, och säger den något borde det vara sant. Ändå har jag svårt att se hur det är ens möjligt att vara fundamentalistkristen och ta allt i Bibeln så som det står, utan att tänka. Särskilt kristna borde ju, bättre än mig åtminstone, veta att Bibeln är motsägelsefull och problematisk vilket ju också skapat tron på att man skall tolka, tolka, tolka för att få fram något vettigt att följa. Ulf Särs i Kyrkpressen 38/2008 tog orden ur munnen på mig. Även om kristendom finns till för att skapa en mening i livet för människor och få dem lyckliga (är det inte så?), kan jag förstå de allt större mängder som går ur statskyrkan. Så länge den inte vet sina egna ståndpunkter och hur kanon skall tolkas, går medlemmarna och skapar sina egna församlingar med egna regler som passar in i deras tolkning av tron och, vad viktigast är, andra kan ignorera dessa om det inte passar in i deras tro.Många har ansett att statskyrkans tid är slut, och jag börjar luta åt samma håll. Kanske det verkligen är dags för människorna att börja tänka för sig själva även i den kristna världen? Annina Kortelainen Vasa 17.9.2008 kl. 00:00

Världen. För första gången i Danmark blir det möjligt att delta i kyrkval med ett klick på musen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trots en namninsamling och protester ansluts Nagu församling tillsammans med Korpo, Iniö och Houtskär till Pargas församling vid årsskiftet. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av månaden invigs Pernå församlings nya lokaler i byn Forsby. Församlingen och kommunen samsas om platsen. 17.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Gustav Björkstrand invigde nya församlingshemmet i Kronoby i söndags. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kraven är stora på dagens föräldrar. Vasa svenska församling vill samla familjer, lyssna och stöda. 16.9.2008 kl. 00:00

Världen. Påven Benedikt XVI har gjort en pilgrimsresa till den sydfranska staden Lourdes. På vägen dit firade han mässa med 200 000 personer i Paris. 16.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förbundet Kyrkans Ungdom har valt Per Stenberg till ny verksamhetsledare. 15.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Barn som döpts av sådana präster i Lutherstiftelsen som saknar prästrättigheter i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan nu upptas i kyrkan. Det sker enligt det formulär som finns för upptagande i kyrkans gemenskap. 15.9.2008 kl. 00:00

Kultur. Kyrkostyrelsen ska öppna en egen hörna på webbtjänsten City.fi. 14.9.2008 kl. 00:00

Världen. Kristna i hela världen ber i september månad om ödmjukhet, kärlek, respekt och tjänande gentemot muslimer. 13.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stift är med 9,8 euro/församlingsmedlem sjunde av nio när det gäller storleken på stiftens missionsbidrag. 12.9.2008 kl. 00:00

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16