Också i Borgå stift sjönk röstningsprocenten i så gott som alla församlingar. Ett undantag var Åbo svenska församling som efter en aktiv kandidatnominering landade på samma röstningsprocent som i valet 2018 – 12,5 procent.
Det aktivaste valdeltagandet i stiftet uppmättes i Larsmo där 30,8 procent röstade. Också i Pedersöre, som nyligen hade en livlig röstningsaktivitet vid sitt kyrkoherdeval 2021 röstade nu 25 procent. I Sjundeå röstade närmare 23 procent av församlingsmedlemmarna och i Väståboland 21 procent.
I de stora städerna var siffrorna lägre. I Helsingfors som var tidigt ute med sina siffror landade röstningsaktiviteten på 10,0 procent, med de svenska församlingarna Johannes och Petrus på ännu lägre siffror om åtta till nio procent.
I 16 av Borgå stifts 45 församlingar hölls i år inget församlingsval, för att antalet kandidater var för få för ett val. De beslutande förtroendevalda utsågs genom sämjoval. I ytterligare tre församlingar i stiftet var det sämjoval bland de svenska kandidaterna till respektive samfällighets fullmäktige.
Enligt uppgift till Kyrkpressen räknas de röstberättigade som inte på grund av sämjoval fått möjligheten att rösta inte in i röstningsprocenten.
Valdeltagandet i församlingsvalet gick ner – igen. Varför?
– Jag tror det handlar mycket om att församlingarna hade svårt att få kandidater. Det fanns färre kandidater nu än senast, och det betyder också färre som hittar en kandidat att rösta på och mindre prat om församlingsvalet. Det är en grundorsak, säger Lucas Snellman, som är ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkostyrelsen.
Han nämner också att förhandsröstningen inte löpte lika bra nu som för fyra år sedan, kanske för att röstningsplatserna inte fanns där folk rör sig.
– Vi har också många församlingar som hade sämjoval, och i de församlingarna blir det inte prat om valet. Allt är förhandsbestämt, och det passiverar medlemmarna.
Samtidigt ser han att nedgången i röstningsprocent helt enkelt följer en trend.
– På 70-talet låg valdeltagande på 20 procent i medeltal, efter det har det gått ner med 1 procentenhet per val. Det var en liten topp år 2010 när 16-åringarna fick börja rösta, efter det har det gått ner ungefär med en procentenhet per val.
Han tror också att sammanslagningarna i Borgå stift har påverka röstningsivern.
– Esse församling har varit i topp tidigare, senast med ett valdeltagande på 46,8 procent. Nu ingår Esse i Pedersöre och har ett valdeltagande på 25 procent. Här ser man också effekten av sammanslagningarna: man når inte nödvändigtvis samma engagemang som tidigare.
Han påpekar ändå att Borgå stift fortfarande ligger över det nationella genomsnittet.
– Visst sjönk valdeltagandet mycket, från 16 procent till 13,7, men det är ändå högre än det nationella 12,7, säger Snellman.
Borgå stift har något äldre förtroendevalda än stiften i genomsnitt: medelåldern är 57 år nationellt och 59 i Borgå stift.
Både nationellt och i Borgå stift är det fler kvinnor än män som är förtroendevalda: Nationellt är det 45,3 procent män och 54,7 procent kvinnor i de kyrkliga förtroendeorganen, siffrorna för Borgå stift är 48 procent män och 52 procent kvinnor.
Många sämjoval i den svenska huvudstadsregionen
I de svenska församlingarna i Helsingfors valdes Petrus församlings tre medlemmar i Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige genom sämjoval, bland dem Christoffer Perret som under den förra perioden var fullmäktiges viceordförande.
Det samma gäller Vanda, Esbo och Grankulla svenska församlingar, där samtliga kyrkligt förtroendevalda utsågs genom sämjoval.
I valet 2018 var röstningsprocenten i stiftet 16,0 procent, vilket var något högre än siffran för hela landet som landade på 14,4 procent.
- - -
Korrigerat, måndag kl. 10.15 skrivningen om hur sämjoval beräknas in i röstningsprocenten
Kompletterad 12.55 med kommentarer av Lucas Snellman.
