Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

"Kyrkans röstningssystem är onödigt krångligt"

FÖRSAMLINGSVAL.

En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta.

20.11.2022 kl. 22:39

Sonja Djupsjöbacka är klasslärare i Hoplaxskolan och teolog. I valet till församlingsråd i Petrus församling i Helsingfors hade hon det överlägset största stödet med 104 röster.

– Det känns överraskande och överväldigande att få så många röster trots ett lågt valdeltagande, säger Sonja Djupsjöbacka.

Det ekonomiska läget i kyrkan har varit aktuellt under den gångna mandatperioden och fortsätter att sysselsätta de invalda.

– Vi i församlingsrådet har en viktig roll i att fundera på prioriteringar, på vad som är viktigt för oss och vad vi inte vill skära ner på. En konkret sak är Lekholmen (Helsingforsförsamlingarnas lägerområde, reds. anm.) som är betydelsefull för oss svenskspråkiga församlingar.

Sonja Djupsjöbacka är speciellt glad över att alla sju kandidater från listan Petrus för alla blev invalda.

– Vi vill jobba för en öppen, välkomnande kyrka och församling. Vi vill lyfta fram att alla medlemmar i kyrkan ska få känna sig sedda, välkomna och delaktiga.

I Korsholm var också hennes klasslärarkollega Kerstin Lång röstmagnet för både fullmäktige och församlingsråd.

I huvudstadens östra förorter tar matematiklärare Jan-Anders Salenius från Matteus församling plats i det mäktiga gemensamma kyrkofullmäktige i staden med 148 röster. Han fick också likaså mest röster i valet till Matteus församlingråd.

I Kyrkslätt tog hans kollega, pensionerade matteläraren Stefan Gustafsson också mest röster i valet till samfällighetens fullmäktige.

Och så är det inte dåligt att vara elev heller. I Åbo svenska församling blev gymnasieleven Filip Schauman från Katedralskolan invald med höga röstetal i både församlingsråd och fullmäktige. Han hör därmed till de yngsta invalda i hela kyrkan i Finland.

Delaktighet i både röstning och verksamhet efterlyses

Bland lärare för mera vuxna finns universitetslärare och forskaren vid Åbo Akademi Siv Sandberg i samma församling. I Jakobstad tog Cecilia Åminne som är lärare inom yrkesutbildningen Step (tidigare Seurakuntaopisto) plats i fullmäktige och församlingsråd med toppantal röster.

Det känns jättebra, jag är superglad. Jag tar inte lättvindigt på det, det är ett ansvar som jag gärna tar men som jag förstår tyngden av också, säger Cecilia Åminne.

Hon har funderat en del på vad det sjunkande valdeltagandet är symptom på.

– Är det att församlingen inte känns angelägen? Vi måste hela tiden jobba på att öka intresset för församlingen. Jag tror hårt på delaktighet och att finnas där församlingsborna finns; att på riktigt våga fråga vad unga, barnfamiljer och seniorer behöver av sin församling när 2022 övergår i 2023, där tycker jag vi kan bli bättre.

Delaktighet är ett ledord för henne och det gäller också röstning i kyrkan överlag. I valkompassen framgick det att hon anser att kyrkomötesombuden kunde väljas genom direkta val.

– Det var åsikter från församlingsborna som styrde mitt svar riktigt ordentligt där. Vid senaste kyrkomötesval kom många fram till mig och sa: Varför får bara vissa rösta? Det här valet skulle jag vilja rösta i?

Hon frågar sig varför det ska vara en "elitgrupp" som får rösta, detsamma gäller biskopsvalet påpekar hon.

– Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. När det blev församlingsval nu var det någon som frågade mig: Nå vem får rösta i det här valet då? Kyrkans byråkrati är krånglig redan som det är och röstningen blir också onödigt krånglig.

Att hon har fyra mandatperioder bakom sig vittnar om uthållighet, trots de många utmaningarna i kyrka och församling.

– Dels tror jag att det har att göra med hur jag är som person, jag ger inte upp så lätt. Sedan är jag ganska positiv och har fått en ordentlig dos ansvarskänsla. Jakobstads svenska är en församling jag vuxit upp i och jag känner för den.

Det finns mycket hon gärna skulle vilja utveckla och förändra under kommande mandatperiod. Det kan göras mer för barnfamiljer, kanske genom att ta modell av församlingar som kommit ännu längre med sin barnverksamhet, anser hon.

– Jag tänker då på barnens rätt till det heliga och till gudstjänsten, och att vi kanske måste tänka annorlunda kring söndagsskolan för att öka deltagandet.

Ökad delaktighet för gudstjänstgrupperna skulle hon också gärna se: att deltagarna verkligen får vara med och göra gudstjänsten tillsammans. Och sorgegrupper för vuxna barn som mist en förälder tycker hon att det kunde finnas plats för.

– Det finns miljoner idéer, men det ska förstås finnas resurser också och någon som brinner för det.

Skeppare och chaufförer

Transportbranschen ger också uppenbarligen en bred väljarkrets i kyrkliga val.

I Sibbo blev bussföretagare Rune Packalén röstmagnet. Det blev också långtradarföretaget Ahola Transports starke man Hans Ahola i Karleby.

I Väståbolands församling fick förbindelsebåtsskeppare Jan "Bambu" Eriksson i Pargas mest röster. Som befälhavare i sin bransch jobbar också hans flygande kollega, flygkapten Stefan Vikström som toppade listan över invalda till församlingsrådet i Borgå domkyrkoförsamling.

I Borgå var Stefan Vikströms dotter, prästen Rebecka Stråhlman som arbetar vid Kyrkostyrelsen röstmagnet tillsammans med sina pappa med nästan exakt samma höga röstetal.

Artikeln uppdaterades 21.11 kl. 11.08 med Sonja Djupsjöbackas kommentarer och kl. 12.26 med Cecilia Åminnes kommentarer.

Text: Jan-Erik Andelin, Ulrika Hansson


litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

musik. Efter många år inom kristen musik vill Johannes Häger nu jobba utom kyrkornas väggar med sitt nya band. Men touchen i texterna av hans tro har inte försvunnit. 12.12.2024 kl. 10:00

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49