Nella Lindholm trivs både i Houtskär och med sitt nya jobb som diakon.

Behoven är störst bland de äldre

HOUTSKÄR.

Nella Lindholm läste en intervju med en diakon i Houtskär i Kyrkpressen och blev intresserad – nu har hon själv samma jobb. –Jag trivs jättebra! säger hon.

16.11.2022 kl. 11:13

Det började egentligen med att Nella Lindholm bläddrade genom Kyrkpressen och läste en intervju med Jaana Rosenblad, som tidigare jobbade som tf diakon i Houtskär.

– Jag hade jobbat med Jaana vid ett äldreboende tidigare, och då såddes tanken att kanske också jag skulle kunna jobba som diakon i församlingen.

Hon pratade med Janette Lagerroos, som är kaplan i Houtskär kapellförsamling.

– Jag hade inte varit så aktiv i kyrkan tidigare, annat än i samband med högtider, så jag hade inte full koll på vad en diakon egentligen gör.

Janette beskrev diakonjobbet som väldigt flexibelt, ett jobb där man träffar människor från vaggan till graven – kyrkans eget sociala arbete.

– Tanken att hjälpa människor i alla åldrar där man ser ett behov – att göra en insats direkt – tilltalade mig.

Hon tog kontakt med kyrkoherde Sara Grönqvist, som lovade hålla henne i tankarna. I augusti avslutade hon sin mammaledighet med att börja jobba på ett äldreboende, och tre dagar senare fick hon ett samtal av Sara: ville hon bli tf diakon i Houtskär?

Trivs jättebra

När hon började för 1,5 månader sedan hade Jaana semester, och Jaana slutade efter sex arbetsdagar tillsammans, så det var bara att dimpa ner i det nya och göra sitt bästa.

– Janette hjälpte där hon kunde, men hon hade ju också mycket annat jobb. I början tänkte jag: vad ska jag fylla kalendern med? Men redan nu måste jag i stället tänka på vad jag ska prioritera bort.

– Men jag trivs jättebra. Jobbet är väldigt flexibelt och varierande.

Vad började du då fylla din kalender med?

– Det var onsdagsträffar på äldreboenden varannan vecka och uppvaktningar av äldre som fyllde 75, 80, 85, 90 och varje år efter nittio. Men sedan startade jag och Janette ett familjekafé och ett handarbetskafé.

Hon har också börjat med enskilda samtal med människor som av någon orsak behöver stöd och hjälp av något slag.

– Diakonin fyller ju 150 år i år, och det firade vi med diakonigudstjänst och soppa. Det blev så mycket soppa kvar att jag körde runt med den efteråt, och då kom jag i kontakt med många.

Behoven störst hos de äldre

Nella Lindholm växte upp i Pargas. Sedan fem år tillbaka bor hon i Houtskär med sin man, som är elektriker och spannmålsbonde. Han odlar havre. De har ett barn som nu är 1,5 år, och Nella Lindholm jobbar 60 procent – när hon är på jobb träder farmor in som barnvakt.

Det finns 509 personer skrivna i Houtskär, varav 412 är medlemmar i församlingen. Riktigt alla känner hon inte.

– Men min farmors morfar är född på Houtskär, så jag har en del släktingar här, även om det är på ganska långt håll.

Var tycker du behoven är störst?

– Hos de äldre. Det är kollektivtrafik ut i byarna här bara en gång i veckan, så många kan inte röra på sig så mycket som de skulle behöva för att sköta alla sina ärenden.

I höst började hon studera diakoni.

– Jag är så pass ny i det här jobbet att jag vill lära mig mer. Jag vill till exempel få bättre kunskap om själavårdande samtal och veta mer om Bibeln.

Hon säger också att hon personligen inte har så många erfarenheter av sorg – både hennes mor- och farföräldrar lever fortfarande.

– Men jag märker att man kommer långt med att lyssna och vara närvarande. Det är också roligt med hembesök – alla frågar varifrån jag är eftersom de inte känner igen mig. Men eftersom jag har rötter i Houtskär så tror jag att jag får börja ta med släktforskningen som standardutrustning, så att jag kan berätta mer!



FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47