Nella Lindholm trivs både i Houtskär och med sitt nya jobb som diakon.

Behoven är störst bland de äldre

HOUTSKÄR.

Nella Lindholm läste en intervju med en diakon i Houtskär i Kyrkpressen och blev intresserad – nu har hon själv samma jobb. –Jag trivs jättebra! säger hon.

16.11.2022 kl. 11:13

Det började egentligen med att Nella Lindholm bläddrade genom Kyrkpressen och läste en intervju med Jaana Rosenblad, som tidigare jobbade som tf diakon i Houtskär.

– Jag hade jobbat med Jaana vid ett äldreboende tidigare, och då såddes tanken att kanske också jag skulle kunna jobba som diakon i församlingen.

Hon pratade med Janette Lagerroos, som är kaplan i Houtskär kapellförsamling.

– Jag hade inte varit så aktiv i kyrkan tidigare, annat än i samband med högtider, så jag hade inte full koll på vad en diakon egentligen gör.

Janette beskrev diakonjobbet som väldigt flexibelt, ett jobb där man träffar människor från vaggan till graven – kyrkans eget sociala arbete.

– Tanken att hjälpa människor i alla åldrar där man ser ett behov – att göra en insats direkt – tilltalade mig.

Hon tog kontakt med kyrkoherde Sara Grönqvist, som lovade hålla henne i tankarna. I augusti avslutade hon sin mammaledighet med att börja jobba på ett äldreboende, och tre dagar senare fick hon ett samtal av Sara: ville hon bli tf diakon i Houtskär?

Trivs jättebra

När hon började för 1,5 månader sedan hade Jaana semester, och Jaana slutade efter sex arbetsdagar tillsammans, så det var bara att dimpa ner i det nya och göra sitt bästa.

– Janette hjälpte där hon kunde, men hon hade ju också mycket annat jobb. I början tänkte jag: vad ska jag fylla kalendern med? Men redan nu måste jag i stället tänka på vad jag ska prioritera bort.

– Men jag trivs jättebra. Jobbet är väldigt flexibelt och varierande.

Vad började du då fylla din kalender med?

– Det var onsdagsträffar på äldreboenden varannan vecka och uppvaktningar av äldre som fyllde 75, 80, 85, 90 och varje år efter nittio. Men sedan startade jag och Janette ett familjekafé och ett handarbetskafé.

Hon har också börjat med enskilda samtal med människor som av någon orsak behöver stöd och hjälp av något slag.

– Diakonin fyller ju 150 år i år, och det firade vi med diakonigudstjänst och soppa. Det blev så mycket soppa kvar att jag körde runt med den efteråt, och då kom jag i kontakt med många.

Behoven störst hos de äldre

Nella Lindholm växte upp i Pargas. Sedan fem år tillbaka bor hon i Houtskär med sin man, som är elektriker och spannmålsbonde. Han odlar havre. De har ett barn som nu är 1,5 år, och Nella Lindholm jobbar 60 procent – när hon är på jobb träder farmor in som barnvakt.

Det finns 509 personer skrivna i Houtskär, varav 412 är medlemmar i församlingen. Riktigt alla känner hon inte.

– Men min farmors morfar är född på Houtskär, så jag har en del släktingar här, även om det är på ganska långt håll.

Var tycker du behoven är störst?

– Hos de äldre. Det är kollektivtrafik ut i byarna här bara en gång i veckan, så många kan inte röra på sig så mycket som de skulle behöva för att sköta alla sina ärenden.

I höst började hon studera diakoni.

– Jag är så pass ny i det här jobbet att jag vill lära mig mer. Jag vill till exempel få bättre kunskap om själavårdande samtal och veta mer om Bibeln.

Hon säger också att hon personligen inte har så många erfarenheter av sorg – både hennes mor- och farföräldrar lever fortfarande.

– Men jag märker att man kommer långt med att lyssna och vara närvarande. Det är också roligt med hembesök – alla frågar varifrån jag är eftersom de inte känner igen mig. Men eftersom jag har rötter i Houtskär så tror jag att jag får börja ta med släktforskningen som standardutrustning, så att jag kan berätta mer!



Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11