För Giséla Linde blev kursen Livsstegen en kraftfull livsinventering.

"Andra tycker om mig även om jag berättar det som är fult och jobbigt"

mariehamn.

När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför.

16.11.2022 kl. 10:42

För några år sedan gick frilansskribenten Giséla Linde från Mariehamn kursen Livsstegen – 12 steg till inre hälsa. Det är ett format som bygger på tolvstegsrörelsen men kan tillämpas på alla livssituationer.

– Vi kände inte varandra från början, och möttes i en jämbördig cirkel. Varje träff hade ett eget tema, som maktlöshet, försoning eller överlämnande. Det låter som så stora ord att det kan kännas främmande att bara hugga tag i dem. De känns kanske inte ens aktuella för en själv. Men när associationerna sätter igång finns det något där.

Livsstegen blev en kraftfull livsinventering.

– Varje gång berättar någon sin livsberättelse, och där fanns ju verkligen tunga grejer. Det blev så tydligt hur lite vi pratar om vår sårbarhet, hur vi inte ser att alla kämpar med sitt, allt från trauman från barndomen till tuffa relationer till känslan av att inte räcka till. Det bara syns inte på utsidan. Det väckte nästan en vördnad hos mig: Vilken livskraft vi har, vad vi sliter, vad vi orkar!

För henne själv var den stora insikten att det är möjligt att våga dela svåra saker.

– Jag tänkte att om jag tycker så mycket om de här människorna just för att de vågar dela med sig av det som är fult och jobbigt, då måste ju samma naturlag gälla också mig. De andra kommer att tycka om mig också om jag berättar sådant som är fult och jobbigt.

Vi lyssnade verkligen

En sak som hon gillade med formatet är att det är förbjudet att kommentera andras berättelser, det vill säga komma med goda råd eller dela med sig av egna liknande upplevelser.

– Det ledde till att vi verkligen lyssnade på varandra. Man skulle bara säga vad man själv hade på hjärtat. Det blev också väldigt tryggt, för då kunde ingen ha åsikter om det vi sa.

I Livsstegen tänker man sig att det finns en högre makt. Betydde kursen något för din egen Gudsrelation?

– Jag har haft ett lite knöligt förhållande till kyrkan. Ändå har jag på något sätt hamnat där igen och igen, till en början i mer ordlösa och lättillgängliga sammanhang, som retreater – jag älskar tystnad – eller pilgrimsvandringar. Livsstegen var en del av det.

– Nu håller jag på att utbilda mig till diakon.

Hon har allt mer känt att kyrkan är en vänlig plats där människor möter människor och där det är tillåtet att vara mjuk och sårbar.

– Jag vill vara på en sådan plats. Jag vill bidra till en sådan plats – för vi är alla både starka och svaga.

Hon tycker det är intressant att människor så ofta kopplar kyrkan till synd och stränghet.

– Min egen upplevelse är att blicken – eller nåden – är mycket mjukare och mer generös i kyrkan än i världen utanför. Den är mjukare än både min självkritik och andra människors tyckande.

Hon känner att det är det vi behöver just nu.

– Ju galnare saker som händer i världen, desto mer tänker jag att jag vill vara på en plats där människors värde är konstant och där vi ska ta hand om varandra.



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10