Sjukhusprästen Anu Paavola bemöter alla på samma villkor, oberoende av övertygelse. Vid Pejas sjukhus finns också ett stilla rum öppet för alla samfund.

Sjukhuspräst på svenska vid Pejas

vanda.

Anu Paavola jobbar just nu som sjukhuspräst vid Pejas sjukhus. Hon vill gärna föra fram att hon bemöter patienter också på svenska. Oftast pratar patienterna om helt andra saker än religion, men ibland stiger de andliga berättelserna fram – och ger kraft.

27.10.2022 kl. 12:05

Det finns ingen svensk sjukhusprästtjänst vid Pejas sjukhus i Vanda. Däremot finns det nu präster som också kan betjäna på svenska, inte minst Anu Paavola som jobbar fram till årsskiftet som sjukhuspräst. Hon är tjänstledig från sitt ordinarie jobb som församlingspastor i Vanda svenska församling.

– En del äldre svenskspråkiga människor, som inte kan finska, från kusttrakterna opereras här. De är väldigt tysta på finska, men pratsamma och pigga på svenska, säger Anu Paavola.

I sådana fall har hennes svenska varit till stor nytta.

– Jag ger inga diagnoser, men jag kan hjälpa personalen och informera dem om hur alert patienten verkar, om han eller hon till exempel hänger bra med i aktuella nyheter.

När det krisar

Det är första gången Anu Paavola jobbar som sjukhuspräst. Hon inledde jobbet i slutet av juli och upplever det som både spännande och givande.

– När en människa har en svag stund i sitt liv är jag där och försöker hjälpa henne att gå igenom sina känslor. Det är en fördjupad själavårdsuppgift. Ofta handlar det också om krisarbete, att sitta bredvid när någon förändring inträffar i en människas liv.

Uppgifterna varierar stort.

– Jag kan ordna en bönestund i sjukhuskapellet om någon avlidit, jag diskuterar med den som fått en allvarlig diagnos eller med den som tappat lusten att leva. Jag pratar med dem som befinner sig i terminalvård och med deras anhöriga. Personalen kan också behöva mig när något stort och omvälvande hänt, då kan vi ha en genomgång med alla som varit i tjänst då. När oväntade dödsfall sker, när man försökt rädda ett liv men inte lyckats, är det mycket känslor inblandade också för personalen.

En brobyggare

Patienter kan våga berätta om sina andliga upplevelser för en präst, något man inte gör lika lätt för en läkare.

– Som präst ska jag lyssna noga och fråga mig: Vad är det i den här religiösa berättelsen som visar på egenskaper som kan ge personen kraft? Också om patienten exempelvis är i psykos så har den andliga upplevelsen något att säga. Det finns en kraft i religiösa berättelser som kan hjälpa människan att leva mitt i sin sjukdom.

En sjukhuspräst kan prata på två språk, påpekar Paavola: det religiösa och det vetenskapliga, tack vare att prästen också kan ha psykolgiska fakta om en patient.

– På det viset motarbetar vi inte läkarna och det vetenskapliga utan samarbetar.

– De allra flesta samtal jag för handlar inte alls om religion. Man får prata om vad man vill med mig.

Till Anu Paavolas uppgifter hör dessutom arbetshandledning för anställda, inte minst om de levt med stor belastning i jobbet. Hon är också något av en brobyggare.

– Om jag träffar på personer som är ensamma kan jag med deras lov kontakta den lokala församlingens diakoni. De kan sedan besöka personen eller hjälpa hen att komma med i församlingsverksamheten.

En egenskap är speciellt viktig att ha som sjukhuspräst.

– Intuitivitet, en magkänsla. När en person pratar om något är det viktigt att du förstår vilken fråga du ska ställa för att få svar. Och du kan inte vara rädd för döden, för här dör människor.

För att själv hitta lugn och ny kraft har Anu Paavola sina metoder.

– Jag stillar mig med en andakt under dagen, exempelvis via en app, eller tar en meditativ promenad i de långa sjukhuskorridorerna. Jag har också egen arbetshandledning.

SJUKHUSPRÄSTERNA

  • Man kan meddela vårdpersonalen om man vill komma i kontakt med Anu Paavola eller någon av de andra sjukhusprästerna vid Pejas sjukhus eller Katrinesjukhus. Sjukhusprästerna arbetar i regel vardagar kl. 8–17. I helgerna jourar sjukhussjälavårdare.
  • Sjukhusprästen kan vara en samtalspartner för alla, oberoende av övertygelse eller religion. De hjälper också patienter att komma i kontakt med representanter från andra religioner.
  • Vid Pejas finns ett rum för stillhet, öppet för alla samfund och religioner.
Ulrika Hansson


romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34