Mats Gädda och Mantach Kostiantyn gör stolpar till nya hagar på Strandhem i Nämpnäs. Foto: Privat

En oas och en mötesplats för Närpesborna

NÄRPES.

Visionen var ett ställe som inkluderar alla människor. En plats där det finns
något för alla åldrar. Efter sin fjärde säsong är Strandhem i Närpes nu mer
populärt än någonsin.

26.10.2022 kl. 21:56

– Strandhemskonceptet är lite som en buffé av aktiviteter: det finns något för alla, och man får välja vad man vill delta i, berättar Caroline Heikkinen.

Strandhem har nu stängt för säsongen, men planeringen är i full gång inför nästa år. Under sex sommarveckor är verksamheten omfattande: här finns café, sommarprat med inbjudna gäster som berättar om sitt liv, andakter och barnläger. Man kan också komma bara för att bada bastu, låna en roddbåt eller kajak.

– Det finns något för alla. Visionen bygger på att inkludera människor och ge meningsfullhet åt alla: långtidsarbetslösa, hemmamammor, barn, äldre … Alla har en plats här. Det är det som är så fint. Det finns också något för alla åldrar.

Barnen har engagerats i verksamheten alla dagar. Handledare på plats har ordnat program för barnen och också tagit hand om djuren. Och här finns det gott om djur att bekanta sig med:

– Får, ankor, hönor, kalkoner. Och grisar! räknar Caroline Heikkinen upp.

Djuren lånas eller hyrs ut av privatpersoner och bor på Strandhem ungefär två månader om sommaren.

– Nästa år ska vi också ha getter och kor.

Nytt för nästa år är nämligen ett utvecklingsprojekt i samarbete med NTM-centralen. Projektet värnar om beteshagar vid strandområden, som gynnar fågelliv och insektsliv. Som bäst stolpas de nya beteshagarna upp vid Strandhem.

Caroline Heikkinen hälsar på i fårhagen. FOTO: PRIVAT

Började med en galen idé

Det är Filadelfiaförsamlingen som driver verksamheten. Strandhem köptes ursprungligen på 1970-talet och fungerade som lägergård i cirka 30 år. Sedan stannade verksamheten av, och området var till och med ute till försäljning i några år.

Den nya visionen för Strandhem kom under en söndagsgudstjänst, berättar Caroline Heikkinen.

– Det kom som en blixt från en klar himmel. ”Det här ska vi göra!” sa jag till Sanna Ek. ”Hur tycker du att det låter? Vill du vara med?”

Sanna Ek, som tillsammans med Caroline Heikkinen blev en av drivkrafterna för projektet, var genast med på idén.

– ”Det här är för galet! Hur ska jag berätta det för församlingens pastor”, tänkte jag.

Men också församlingen nappade på den galna idén, och är starkt engagerad i projektet.

– Det är många bitar i det här, och många som ställer upp. Församlingen och allmänheten gör det här tillsammans.

Samling vid Strandhem. FOTO: PRIVAT

Viktiga volontärer

Under sommarveckorna jobbar fem anställda på Strandhem, två handledare och tre i köket. Största delen av verksamheten sköts ändå på volontärsbasis.

– Utan volontärerna skulle det här inte vara någonting! säger Caroline Heikkinen.

– I fjol hade vi 160 personer engagerade. Vissa har gett en dag, vissa flera veckor.

Strandhem ska vara ett ställe där det inte är prestationerna som värderas, konstaterar hon. Och alla är med på samma villkor.

– I verksamheten funderar vi inte på vem som är arbetslös eller vem som lider av psykisk ohälsa, utan alla inkluderas.

Grundvisionen var att platsen skulle vara en oas och en mötesplats för Närpesborna.

– Vi har försökt möta människan på 2020-talet, med de behov som finns. En viktig ledstjärna för oss är att man inte måste var med, man får vara med. Alla bidrar med någonting bara genom att de kommer.

PIAN WISTBACKA


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02