Edit Koskinen arbetar som timlärare i Norsen och har ständigt något kreativt projekt på gång.

Hon lever och andas kreativitet

kreativitet.

Vad är kreativitet egentligen? Hur kan det definieras och är alla människor verkligen kreativa? – Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas, säger Edit Koskinen.

17.8.2022 kl. 06:00

Vad är kreativitet och varför är det så viktigt?

– Jag tänker att kreativitet är idéer av olika slag, ett tänkesätt som uttrycks i olika former. Det är en förmåga att tänka utanför boxen och kan användas till exempel för att hitta lösningar eller skapa konst. Kreativitet behövs för att saker ska fortsätta utvecklas, hitta nya former och gå framåt. Genom kreativitet kan vi se och uppleva något nytt.

Är alla människor kreativa?

– Ja, mer eller mindre. Det behöver inte enbart vara en konstnärlig kreativitet, utan kan också handla om hur man bemöter människor, organiserar sitt hem, hanterar ekonomi eller helt enkelt hur man möter livet och vardagen. Kreativiteten är lite som en muskel som kan tränas upp och bli starkare och utvecklas.
– Jag tänker också att kreativiteten och längtan att få skapa är naturligt nedlagd i människan eftersom den kommer från Gud, skaparen själv. Människan skapar på olika sätt och kanske kreativiteten rentav uttrycker en längtan efter Gud?

Finns det negativa aspekter av kreativitet?

– En negativ aspekt av kreativitet kan vara att den ibland bidrar till jämförelse eller prestationsångest. Jag tror därför det är viktigt att fundera över vilket hjärta som ligger bakom det skapade. Det behövs också ordning, struktur och ramar inom vilka kreativiteten kan få utrymme.
– Grundtanken med kreativitet är god men den kanske kan ha en negativ effekt om den används på fel sätt. Kreativiteten i sig har ingen moral men kan vara ett redskap för att bygga upp eller bryta ner. Det är en bro till förståelse av olika saker.

Hur uttrycker du din kreativitet?

– Det handlar ofta om upplevelser eller känslor som jag vill uttrycka. Det gör jag ofta genom att skriva texter, låtar eller genom att illustrera. Jag jobbar också gärna med händerna, till exempel i form av träslöjd eller handarbete. Jag njuter både av det konstnärliga och av att tänka ut ett behov och sedan skapa en lösning till det.


Edit Koskinen drog en workshop om kreativitet på Humlefestivalen i början av augusti. Foto: Johan Myrskog

Använder du din kreativitet i din roll som lärare?

– Ja. Läraryrket tilltalar mig bland annat just därför att det finns så stora möjligheter att tänka utanför boxen. Då man håller många olika ämnen får man nästan per automatik intryck från många olika håll. Den vägen kan man till exempel ta in musik i språkundervisningen. De lite mer konstnärliga och kreativa ämnena som oftast inte kanske har samma status som de naturvetenskapliga ämnena utvecklar också färdigheter, kanske sådana färdigheter som inte alltid syns men som finns under ytan.

Hurdan är en god lärare?

– En god lärare behöver kunna bemöta människor och se individens behov. En viss empatisk förmåga är en stor fördel. Samtidigt behövs en förmåga att sätta gränser och att leda. Men då det kommer till kritan är människokännedom och att hantera olika slags människor. Läraryrket förutsätter nog en kreativ förmåga att lägga upp undervisningen på ett sådant sätt att det går att få ut kunskapen på olika sätt. Man behöver alltså ha mera än ämneskunskap, man behöver också kunna hitta sätten att förmedla den.

Har du något tips på hur man kan bli mera kreativ?

– För den som jämför sig mycket eller inte upplever sig så kreativ så finns det något befriande med att dela det man skapat med andra. Det föder andra idéer och tar en vidare. Jag vill gärna utmana perfektionismen och uppmuntra till att släppa loss skaparglädjen.

Johan Myrskog


nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00