– Nu är förändringarna inom medierna sådana att Kyrkpressen har fått en överraskande stark ställning i Svenskfinland. Det är ju förutom radion det enda heltäckande medium vi har på svenska, säger Thomas Rosenberg, samhällsdebattör och förtroendevald inom kyrkan.
Finlandssvensk tv har tappat sin sammanhållande funktion och han saknar den tid då man på svenska i Finland hade ett brett nät av tidningar, vars chefredaktörer debatterade med och kommenterade varandra, säger han.
Kyrkpressen har fortfarande en stor upplaga, även om toppårens 120 000 på åttiotalet i dag är nere i drygt 76 000 som får tidningen.
Jämfört med dagspressen har KP ändå klarat sig bättre än många nyhetsmedier. HBL har på 15 år förlorat nästan halva sin upplaga och en del lokaltidningstitlar har försvunnit helt och hållet.
– Vi har haft en stark tidningspress som har betytt jättemycket för sammanhållningen. Nu har den urholkats snabbt.
Thomas Rosenberg har nu lett en utredning kring Kyrkpressen; den följde på Rosenbergs eget initiativ i stiftsfullmäktige 2021.
Församlingar hoppar av – och tillbaka igen
Rapporten konstaterar att Kyrkpressens ekonomi fortsättningsvis bygger på att församlingarna möjligast heltäckande prenumererar till sina medlemmar.
I tider av sämre ekonomi står Kyrkpressen ofta som alternativ på sparlistan. Den kostar församlingen 17 euro per medlem per år och en del väljer att istället använda pengarna på egna infokanaler eller annan verksamhet.
Den största församling som har valt bort Kyrkpressen är Vasa som tog beslutet 2019. Sedan dess har också Kronoby och östnyländska Agricola tagit samma beslut 2020.
Det finns också blandmodeller där församlingsmedlemmar själva kan välja om de vill ha, eller inte ha Kyrkpressen.
Kyrkpressens upplaga gick i år uppåt igen efter att två nybildade församlingar på Åland valde att prenumerera.
– Men jag ser faktiskt inget tydligt mönster i varför varför somliga församlingar tycker tidningen är viktig, och andra inte tycker det, säger Thomas Rosenberg.
I arbetsgruppen talade Kalle Sällström från Församlingsförbundet för den breda kontaktyta KP:s spridning utgör:
"I budgettider [...] står den egna personalen ofta församlingarna närmast. Det är den man är solidarisk mot. Men om församlingen är solidarisk mot sina medlemmar, kommer Kyrkpressen i annat ljus, [...] en bred kontakt, som de anställda inte kan prestera, hur god vilja som än skulle finnas", citeras Sällström i rapporten.
Unga önskar mer digitalt
Den enda gång det ska ha hettat till i arbetsgruppen var enligt Thomas Rosenberg i diskussionen om papperstidning kontra digital utgivning.
Också vid en enkät på Ungdomens Kyrkodagar (UK) i april önskade flera unga att Kyrkpressen skulle ha ett större utbud av till exempel video och podcaster på sin webbplats.
Till och med bland de relativt församlingsaktiva unga på UK svarade hela 80 procent i en enkät att de läste Kyrkpressen bara någon enstaka gång per år, eller inte kände till tidningen över huvud taget.
Thomas Rosenberg, 69, tycker det är angeläget att knyta flera skribenter till Kyrkpressen, och särskilt unga. Men efter att ha jobbat i många år med finlandssvenska tidskrifter är han överlag inte särskilt orolig.
– Jag tycker inte man behöver riva sig i håret för den saken. Ungdomar under 30 år är också annars ganska omöjliga att nå. De kommer tillbaka med tiden, säger han.
Sixten Ekstrand från Kyrkans svenska central KCSA hade i arbetsgruppen önskat sig någonting framåt i fråga om det digitala.
– Vi behöver förbereda oss och ha en beredskap för att tala de ungas språk. Annars är man snabbt en föredetting, säger han.
Rapporten hade också jämfört Kyrkpressen med andra motsvarande organisationstidningar. Men Läraren, Folkhälsan, Hem och skola och Martha har alla samma praxis som Kyrkpressen och kommer ut som medlemstidningar med tonvikt på pappersutgivningen.
– Där går resonemangen exakt på samma sätt, säger Thomas Rosenberg.
KP-rapporten har gått till stiftsfullmäktige, men vem har bollen nu: Kyrkpressen, de enskilda kyrkoherdarna, biskopen...?
– Det hör till det jag kanske hade hoppats på –från stiftsledningen – att domkapitlet på allvar skulle utreda lite mera av möjligheten att få fram en finansiering och som andra organisationer få ett beslut att vi behöver den här tidningen, säger Thomas Rosenberg.
Vad tycker du själv om Kyrkpressen? Ett studentvitsord?
– Jag tycker den är välgjord … Eximia … fast nog kan jag ge laudatur också.
Utredningen finns här: här
