Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

Utredning: Kyrkpressen går till 76000 adresser – har en nisch i det finlandssvenska mediefältet

FINLANDSSVENSKA MEDIER.

Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid.

6.6.2022 kl. 08:00

– Nu är förändringarna inom medierna sådana att Kyrkpressen har fått en överraskande stark ställning i Svenskfinland. Det är ju förutom radion det enda heltäckande medium vi har på svenska, säger Thomas Rosenberg, samhällsdebattör och förtroendevald inom kyrkan.

Finlandssvensk tv har tappat sin sammanhållande funktion och han saknar den tid då man på svenska i Finland hade ett brett nät av tidningar, vars chefredaktörer debatterade med och kommenterade varandra, säger han.

Kyrkpressen har fortfarande en stor upplaga, även om toppårens 120 000 på åttiotalet i dag är nere i drygt 76 000 som får tidningen.

Jämfört med dagspressen har KP ändå klarat sig bättre än många nyhetsmedier. HBL har på 15 år förlorat nästan halva sin upplaga och en del lokal­tidningstitlar har försvunnit helt och hållet.

– Vi har haft en stark tidningspress som har betytt jättemycket för sammanhållningen. Nu har den urholkats snabbt.

Thomas Rosenberg har nu lett en utredning kring Kyrkpressen; den följde på Rosenbergs eget initiativ i stiftsfullmäktige 2021.


Församlingar hoppar av – och tillbaka igen

Rapporten konstaterar att Kyrkpressens ekonomi fortsättningsvis bygger på att församlingarna möjligast heltäckande prenumererar till sina medlemmar.

I tider av sämre ekonomi står Kyrkpressen ofta som alternativ på sparlistan. Den kostar församlingen 17 euro per medlem per år och en del väljer att istället använda pengarna på egna info­kanaler eller annan verksamhet.

Den största församling som har valt bort Kyrkpressen är Vasa som tog beslutet 2019. Sedan dess har också Kronoby och östnyländska Agricola tagit samma beslut 2020.

Det finns också blandmodeller där församlingsmedlemmar själva kan välja om de vill ha, eller inte ha Kyrkpressen.

Kyrkpressens upplaga gick i år uppåt igen efter att två nybildade församlingar på Åland valde att prenumerera.

– Men jag ser faktiskt inget tydligt mönster i varför varför somliga församlingar tycker tidningen är viktig, och andra inte tycker det, säger Thomas Rosenberg.

I arbetsgruppen talade Kalle Sällström från Församlingsförbundet för den breda kontakt­yta KP:s spridning utgör:

"I budgettider [...] står den egna personalen ofta församlingarna närmast. Det är den man är solidarisk mot. Men om församlingen är solidarisk mot sina medlemmar, kommer Kyrkpressen i annat ljus, [...] en bred kontakt, som de anställda inte kan prestera, hur god vilja som än skulle finnas", citeras Sällström i rapporten.


Unga önskar mer digitalt

Den enda gång det ska ha hettat till i arbetsgruppen var enligt Thomas Rosenberg i diskussionen om papperstidning kontra digital utgivning.

Också vid en enkät på Ungdomens Kyrkodagar (UK) i april önskade flera unga att Kyrkpressen skulle ha ett större utbud av till exempel video och podcaster på sin webbplats.

Till och med bland de relativt församlings­aktiva unga på UK svarade hela 80 procent i en enkät att de läste Kyrkpressen bara någon enstaka gång per år, eller inte kände till tidningen över huvud taget.

Thomas Rosenberg, 69, tycker det är angeläget att knyta flera skribenter till Kyrkpressen, och särskilt unga. Men efter att ha jobbat i många år med finlandssvenska tidskrifter är han överlag inte särskilt orolig.

– Jag tycker inte man behöver riva sig i håret för den saken. Ungdomar under 30 år är också annars ganska omöjliga att nå. De kommer tillbaka med tiden, säger han.

Sixten Ekstrand från Kyrkans svenska central KCSA hade i arbetsgruppen önskat sig någonting framåt i fråga om det digitala.

– Vi behöver förbereda oss och ha en beredskap för att tala de ungas språk. Annars är man snabbt en föredetting, säger han.

Rapporten hade också jämfört Kyrkpressen med andra motsvarande organisationstidningar. Men Läraren, Folkhälsan, Hem och skola och Martha har alla samma praxis som Kyrkpressen och kommer ut som medlemstidningar med tonvikt på pappersutgivningen.

– Där går resonemangen exakt på samma sätt, säger Thomas Rosenberg.


KP-rapporten har gått till stiftsfullmäktige, men vem har bollen nu: Kyrkpressen, de enskilda kyrkoherdarna, biskopen...?

– Det hör till det jag kanske hade hoppats på –från stiftsledningen – att domkapitlet på allvar skulle utreda lite mera av möjligheten att få fram en finansiering och som andra organisationer få ett beslut att vi behöver den här tidningen, säger Thomas Rosenberg.


Vad tycker du själv om Kyrkpressen? Ett studentvitsord?

– Jag tycker den är välgjord … Eximia … fast nog kan jag ge laudatur också.

Utredningen finns här: här

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Henrik Miettinen


Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35