Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

Utredning: Kyrkpressen går till 76000 adresser – har en nisch i det finlandssvenska mediefältet

FINLANDSSVENSKA MEDIER.

Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid.

6.6.2022 kl. 08:00

– Nu är förändringarna inom medierna sådana att Kyrkpressen har fått en överraskande stark ställning i Svenskfinland. Det är ju förutom radion det enda heltäckande medium vi har på svenska, säger Thomas Rosenberg, samhällsdebattör och förtroendevald inom kyrkan.

Finlandssvensk tv har tappat sin sammanhållande funktion och han saknar den tid då man på svenska i Finland hade ett brett nät av tidningar, vars chefredaktörer debatterade med och kommenterade varandra, säger han.

Kyrkpressen har fortfarande en stor upplaga, även om toppårens 120 000 på åttiotalet i dag är nere i drygt 76 000 som får tidningen.

Jämfört med dagspressen har KP ändå klarat sig bättre än många nyhetsmedier. HBL har på 15 år förlorat nästan halva sin upplaga och en del lokal­tidningstitlar har försvunnit helt och hållet.

– Vi har haft en stark tidningspress som har betytt jättemycket för sammanhållningen. Nu har den urholkats snabbt.

Thomas Rosenberg har nu lett en utredning kring Kyrkpressen; den följde på Rosenbergs eget initiativ i stiftsfullmäktige 2021.


Församlingar hoppar av – och tillbaka igen

Rapporten konstaterar att Kyrkpressens ekonomi fortsättningsvis bygger på att församlingarna möjligast heltäckande prenumererar till sina medlemmar.

I tider av sämre ekonomi står Kyrkpressen ofta som alternativ på sparlistan. Den kostar församlingen 17 euro per medlem per år och en del väljer att istället använda pengarna på egna info­kanaler eller annan verksamhet.

Den största församling som har valt bort Kyrkpressen är Vasa som tog beslutet 2019. Sedan dess har också Kronoby och östnyländska Agricola tagit samma beslut 2020.

Det finns också blandmodeller där församlingsmedlemmar själva kan välja om de vill ha, eller inte ha Kyrkpressen.

Kyrkpressens upplaga gick i år uppåt igen efter att två nybildade församlingar på Åland valde att prenumerera.

– Men jag ser faktiskt inget tydligt mönster i varför varför somliga församlingar tycker tidningen är viktig, och andra inte tycker det, säger Thomas Rosenberg.

I arbetsgruppen talade Kalle Sällström från Församlingsförbundet för den breda kontakt­yta KP:s spridning utgör:

"I budgettider [...] står den egna personalen ofta församlingarna närmast. Det är den man är solidarisk mot. Men om församlingen är solidarisk mot sina medlemmar, kommer Kyrkpressen i annat ljus, [...] en bred kontakt, som de anställda inte kan prestera, hur god vilja som än skulle finnas", citeras Sällström i rapporten.


Unga önskar mer digitalt

Den enda gång det ska ha hettat till i arbetsgruppen var enligt Thomas Rosenberg i diskussionen om papperstidning kontra digital utgivning.

Också vid en enkät på Ungdomens Kyrkodagar (UK) i april önskade flera unga att Kyrkpressen skulle ha ett större utbud av till exempel video och podcaster på sin webbplats.

Till och med bland de relativt församlings­aktiva unga på UK svarade hela 80 procent i en enkät att de läste Kyrkpressen bara någon enstaka gång per år, eller inte kände till tidningen över huvud taget.

Thomas Rosenberg, 69, tycker det är angeläget att knyta flera skribenter till Kyrkpressen, och särskilt unga. Men efter att ha jobbat i många år med finlandssvenska tidskrifter är han överlag inte särskilt orolig.

– Jag tycker inte man behöver riva sig i håret för den saken. Ungdomar under 30 år är också annars ganska omöjliga att nå. De kommer tillbaka med tiden, säger han.

Sixten Ekstrand från Kyrkans svenska central KCSA hade i arbetsgruppen önskat sig någonting framåt i fråga om det digitala.

– Vi behöver förbereda oss och ha en beredskap för att tala de ungas språk. Annars är man snabbt en föredetting, säger han.

Rapporten hade också jämfört Kyrkpressen med andra motsvarande organisationstidningar. Men Läraren, Folkhälsan, Hem och skola och Martha har alla samma praxis som Kyrkpressen och kommer ut som medlemstidningar med tonvikt på pappersutgivningen.

– Där går resonemangen exakt på samma sätt, säger Thomas Rosenberg.


KP-rapporten har gått till stiftsfullmäktige, men vem har bollen nu: Kyrkpressen, de enskilda kyrkoherdarna, biskopen...?

– Det hör till det jag kanske hade hoppats på –från stiftsledningen – att domkapitlet på allvar skulle utreda lite mera av möjligheten att få fram en finansiering och som andra organisationer få ett beslut att vi behöver den här tidningen, säger Thomas Rosenberg.


Vad tycker du själv om Kyrkpressen? Ett studentvitsord?

– Jag tycker den är välgjord … Eximia … fast nog kan jag ge laudatur också.

Utredningen finns här: här

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Henrik Miettinen


UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10