– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

"Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet"

LÄGER.

I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år.

23.5.2022 kl. 18:00

Kyrkans Ungdoms sommarläger är en av sommarens höjdpunkter för många i både Österbotten och södra Finland – och nu har lägret legat på is två somrar i rad på grund av pandemin. Men i år blir det äntligen läger i Pieksämäki igen. Lägerchef är Kyrkans ungdoms tf verksamhetsledare Sabina Wallis.


De senaste två somrarna har ni försökt ordna läger på alternativa sätt – dels lokalt, dels genom strömmade tjänster. Har ni fått nya tankar på hur man kunde ordna läger?

– Det som blivit tydligt för oss är att folk vill ha ett riktigt läger och träffas på plats. Vi har hela tiden förstått att vi ska tillbaka och njuta av en vecka av gemenskap i Pieksämäki.

Vad betyder Pieksämäkilägret för dig personligen?

– Jag har varit där varje år sedan jag var sex månader. Personligen har jag saknat det mycket de två senaste somrarna. Jag tror att Pieksämäkilägret är en delorsak till min tro. Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem. Det är en speciell gemenskap som skapas där, och den bär man med sig också efteråt.


Hur har lägret påverkat din tro?

– Dels har jag fått ta del av mycket fin undervisning. Men jag tror att det som påverkat mig allra mest är upplevelsen av vad en kristen gemenskap kan vara. Man bildar en speciell relation med alla som är med på lägret. Man är på samma plats, och man tror på Gud. Geografiska gränser – som om man kommer från Nyland eller Österbotten – och åldersgränser suddas ut.


Har ni varit rädda för att folk förlorat vanan att gå på läger under två somrar av pandemi?

– Vi försöker på alla fronter nå ut med budskapet att lägret är tillbaka. Vi ser det som ett bra tillfälle för nya – sådana som inte varit på lägret förr – att ta sig till Pieksämäki och uppleva den gemenskapen och glädjen.


Vad är det egentligen som händer på lägret?

Du får ta del av bibelstudier – och vi har skilda för alla åldrar. Vi har ett brett kursutbud där du kan välja olika pass två gånger om dagen. Det finns olika aktiviteter för alla åldrar. I år satsar vi särskilt på tweens – alltså barn i åldern 9–13. De ska också få egna bibelstudier och eget program. Programmet är inte så utstakat – du får också komma och gå lite som du vill. Du får stanna hela veckan eller bara några dagar.


Vilka är årets dragplåster?

– Rigmor Holst kommer att hålla våra bibelstudier. Hon kör också en kurs som heter ”Alla kan be”. Dessutom skulle jag vilja tipsa om Cilla Eriksson, som kommer från Nykarleby men bor i Sverige. Hon kommer att hålla en kurs i singelskap.


Vad ser du själv mest fram emot med årets läger?

– Det blir en lite ny situation för mig, eftersom jag är lägerchef. Det är jag som introducerar gästerna, ska hålla trådarna i min hand och påminna folk om att tvätta händerna. Det jag mest ser fram emot är att möta människor. Det är också årets lägertema: Möt mig.


Tycker du att det i Pieksämäki är lätt att möta också dem man inte känner?

– Jag hoppas att det skulle vara så: att alla vågar möta andra i olika livssituationer. Allt behöver inte vara perfekt. Man får komma på läger också i sin brustenhet och sårbarhet. Man behöver inte måla upp en fejkfasad. Så egentligen är min stora förhoppning att vi ska få möta varandra och möta Gud.


SABINA WALLIS

GÖR:

– Är tf verksamhetsledare för Kyrkans Ungdom fram till
juli i år.

FAMILJ:

– Är gift med Pontus och har en 1,5-årig son som heter Wilhelm, dessutom den stora familjen som består av föräldrar och bröder med familjer.

INTRESSEN:

– Umgås med familjen och bygger hus i Kronony.

Om lägret:

– Ordnas 26–31 juli. Läs mer på www.kyrkansungdom.fi



Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02