– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

Hon fick sitt kall att bli diakoniarbetare i loungen bland Finnairs affärspassagerare  

diakoni.

”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå.

20.5.2022 kl. 12:52

Det finns ingenting som du inte kan komma och prata om med oss. Det är aldrig en skam att söka hjälp. Om man inte kan komma till församlingen, så vart kan man gå då?

Henrika Lemberg, 32, är ny diakoniarbetare i Borgå domkyrkoförsamling sedan början av maj. Många uppgifter är inte fördelade än. Hon fyller på adressboken i telefonen med nya namn och nummer.

På det förra jobbet i Esbo var arbetsuppgifterna klara; nu är hon på ett nytt jobb på Lundagatan i Borgå och det är ännu öppet i vilka arbetsgrupper hon ska sitta.

– Jag är bäst när jag får jobba med människor och vara med och uppleva saker tillsammans med dem, och ta del av deras livshistorier. Ingen människa är den andra lik. Varje människa är ett mysterium, sade man under mina studier på (diakonihögskolan) Diak.

Diakonins roll i samhället, tycker hon, är också att lyfta upp nya fenomen som just diakoniarbetarna kan vara de första att se.

”Befria de förtryckta”

Henrika Lemberg är uppvuxen i Ernestas, Hammars och Ensbacken och har varit med i församlingen sedan barnsben, varit hjälpledare, och blivit invald i församlingsval i Borgå och i Helsingfors, där hon senare har bott.

En stark känsla för rättvisa och för att hjälpa de svaga säger hennes pappa att hon hade redan som barn.

– Jag skulle till och med ha kunnat bli nunna! skrattar hon – men konstaterar att hon nu sedan undan för undan har blivit en vanlig tavis, med man och två barn, döttrar, två och fyra.

Men när man vid slutet av diakonistudierna fick välja ett bibelord att ramas in så valde hon orden i Jesaja 58: ”Detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.”

– Det är det som jag alltid går tillbaka till. Jag är bara en människa och jag har sämre dagar jag också. Men det är det här som det går ut på.

Började lyssna inom flyget

Henrika Lemberg började i arbetslivet i resebranschen, hos Finnair. I passagerarloungen på Helsingfors-Vanda flygplats mötte hon människor som i affärslivet reste mycket och ofta kom att sitta och prata med dem om deras familjer, och om livet.

– Då förstod jag att det egentligen var själavård jag höll på med. Men där fanns ju aldrig tid, för att det var så bråttom. Men då kände jag ett starkt kall och att Gud ville att jag skulle bli diakoniarbetare.

År 2014 inledde hon sina diakonistudier och har sedan hon blev klar hunnit jobba också i den finska församlingen i Borgå och i Paavalin seurakunta i Helsingfors.

”Frivilliga en sådan tillgång”

Nu kommer Henrika Lemberg närmast från diakonin i Esbo svenska församling. Hon stortrivdes där, men till sist, efter en vinter med många sjukdagar i en barnfamilj, blev pendlandet för tungt.

– Men jag lärde mig så mycket under det året!

Där jobbade hon med diakonernas vanliga klientarbete men också med frivillig­arbetet.

– Vi hade väldigt många frivilliga i Esbo. Jag tycker också om tanken att frivilliga ska blir mera delaktiga i arbetet, också för att de är en sådan tillgång med sin erfarenhet.

Sedan kan de anställda jobba i bakgrunden med att marknadsföra evenemang, planera logistik och sådant, tycker hon.

Jan-Erik Andelin


BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

samer. Ärkebiskopen böjde sitt huvud tre gånger i den liturgiska ångergesten och bad på kyrkans vägnar det samiska folket om förlåtelse. Kyrkan har inte alltid handlat rätt i Sápmi. Med vad händer nu? 2.6.2025 kl. 10:00