– Vi möts dagtid varannan vecka och vi är ju alla pensionärer. Vi börjar med andakt och psalmer, en gammal och en ny, och så vi ber för missionärerna, säger Ann-Britt Olenius-Steffansson (t.v.) tillsammans med Eva Nikkanen som också lett missionskretsen.

Missionskretsen är en dagträff från bondetiden i Sibbo

mission.

Ann-Britt Olenius-Steffansson leder en av de flitiga missionskretsarna i Sibbo.

16.5.2022 kl. 13:42

Ännu för tjugo år sedan fanns det missionskretsar här i nästan alla byar, säger Ann-Britt Olenius-Steffansson. Hon är pensionerad lärare och är med och håller i gång det fortfarande mycket aktiva missionsintresset i Sibbo svenska församling.

Hon leder Norra Paipis missionskrets som med Kyrkoby och Box missionskretsar är de tre som fortfarande finns kvar.

Närmare 4 000 euro samlade missionskretsen i Norra Paipis in varje år före corona­pandemin.

– Vi tycker om att vara hemma hos varandra, men under pandemin samlades vi i Norra Paipis bykyrka, för att hålla avstånden. Om vi alla är på plats är vi tolv.

Finns det någon modell för hur ett missionsmöte ska gå till?

– Så där historiskt vet jag inte hur det har varit. Det är dagtid varannan vecka och vi är ju alla pensionärer. Vi börjar med andakt och psalmer, en gammal och en ny och ber för missionärerna. Och sedan är det kaffe. Sedan har vi en skål där vi lägger pengarna som går till missionen.

Så länge det här var ett jordbrukssamhälle med bondgårdar, så kunde man ju ha möte mitt på dagen, och vi har hållit kvar det på det sättet, säger Ann-Britt Steffansson.

Missionskretsen är en tradition hon har ärvt av sin mamma och sin mormor.

Efter kaffet blir det nyheter och rundbrev från missionärerna. Just nu stöder Sibbo församling missionsarbete i Etiopien och i Mellanöstern via tv-kanalen Sat 7.

Församlingen också stött Andrey och Christina Heikkiläs barnhemsarbete i Sankt Petersburg. Dit har man skickat mammalådor och Moder Teresafiltar. Av missionsfälten är Sankt Petersburg också det enda som missionskretsen någonsin själv har besökt.

Rysslandsarbetet kommer man nu att avveckla; det ska ha beslutats redan före det nu pågående kriget.

Varje år ordnar Norra Paipis missionskrets också i bykyrkan en stor missionsauktion, som lockar folk långväga ifrån. Missionskretsen har också ett samarbete med byns Marthaförening.

Har det någonsin rest ut några missionärer riktigt från Sibbo?

– Vi har ju haft Erik och Kerstin Vikström, han hade sin första prästtjänst här i Sibbo och fick många personliga vänner. Så vi håller också kontakt med deras dotter Anna Tikum som nu är missionär.

Från Sibbo var också Stefan Weckström som på 1990-talet började arbeta bland tyska muslimer.

Och så håller hon nästan på att glömma Rolf Steffansson, sin mans son, som också har varit missionär i Tanzania och som i dag är direktor för hela Finska missionssällskapet FMS.

Den 14 maj blir det FMS stora missionsseminarium i Sibbo. Missionskretsarna har med ålderns rätt överlåtit arrangemangen till församlingen.

– Men ett lotteri ska vi ha där.

Text: Jan-Erik Andelin


SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37