– Jag kan inte öppna Bibeln. Jag har predikat ur den och skadat människor, säger Peter Gembäck, pastor under en lång tid i Knutby kraschade pingstsekt.

Peter var pastor i kraschade Knutby: "Jag har skadat människor"

sekter.

Peter Gembäck var en av pastorerna i den kristna pingstsekten i Knutby utanför Uppsala. Efter kraschen har han inte läst Bibeln på fem år. Och försökt sluta tro. Men det går inte.

13.4.2022 kl. 10:56

När det var som värst googlade Peter Gembäck hur man gör en snara för att hänga sig.

Han var trött, pressad och jäktad på sitt pastorskansli i Knutby. Vid sidan av pastorsjobbet drev han dessutom ett byggföretag som ofta jobbade mer eller mindre gratis åt församlingsbor.

Så kraschade Filadelfia i Knutby till slut 2018, i en liten svensk by i en triangel med Uppsala och Norrtälje.

Den i dag 56-åriga ledaren Åsa Waldau hade byggt upp den kristna gemenskapen kring sin föreställning om att hon själv var de yttersta tidernas Kristi brud. År 2017 lämnade hon plötsligt alltsammans och uppges i dag leva en tillbakadragen tillvaro på en liten ort i norra Sverige under namnet Jacobsson.

Då hade den manipulativt slutna Knutbygemenskapen redan 2004 drabbats av ett mord – en ung flicka förleddes att i en sexhärva mörda en av pastorernas fru. Församlingen levde trots det vidare i över ett årtionde.

Peter Gembäck, 48, vecklar in sig bakom ett kafébord i Helsingfors. Han var en av pastorerna i Knutby. Trodde någon att hårdföra, brinnande sektledare är kortväxta komplexfyllda män, så är det inte så i det här fallet. Peter Gembäck är lång. Han är i Finland för att hans bok Knutby inifrån (2020) ska komma ut på finska.

Själv har han lämnat Knutby. Han angav sig själv för polisen och fick 2020 en dom för misshandel av en församlingsmedlem och olaga tvång. Han har lämnat Bibeln och han har försökt lämna tron.

"Befriad, trasig, märkt, ärrad.
Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Vilka ord beskriver dig själv i dag?

– Befriad, trasig, märkt, ärrad. Det börjar komma i kapp för mig mer och mer hur mycket stryk jag faktiskt har fått av det här. När församlingen föll var jag euforisk, men sedan kom svackan. Fem år av mitt liv har gått och jag är inte klar än.

Du går i terapi nu, är den så att säga ... sekulär?

– Nej, inte alls. Tvärtom, Susanne som jag går hos är präst och utbildad terapeut och otroligt bra. Det här hade varit väldigt svårt utan referensramar. Jag behöver få prata teologi också. Och fråga om Gud har förlåtit mig.

Vara rätt och vara fel

Många av dem som var med i Knutbygemenskapen har mycket att ångra; vad de deltog i, vad de gjorde mot varandra när gruppen hårdnade inifrån.

Först i början, på 90-talet, var Knutby en varm gemenskap där alla brydde sig om varandra. Det var opretentiöst och ofta materiellt fattigt; t-skjorta och slitna jeans och inte alls som stilmedvetna Livets Ord i Uppsala ett stycke bort.

"Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen."

Men snabbt växte manipulationen i Knutby till en grym hackordning. Styrt av ledaren Åsa Waldaus nycker angrep man öppet varandra och stämplade varandra som att man var rätt eller fel.

Barn, föräldrar och makar skildes åt. Släktband bröts. Som pastor deltog Peter Gembäck i spelet. I sektens kärna kring Åsa Waldaus blomster- och guldsmyckade villa på ”Kullen” i Knutby var han till sist öppet hård också mot sin egen fru Emma.

Peter Gembäck har lämnat mycket. Men inte sin familj, Emma och barnen, som i dag är 12 och 16. Men de är en familj född i sekten. Peter matchades ihop med Emma från Göteborg av Åsa Waldau. Eftersom Åsa inte gillade Peters släkt ville hon att han skulle ta Emmas efternamn.

– Vi har ju insett att vårt äktenskap var arrangerat. Men jag är otroligt tacksam att Emma valt mig igen. Hon förstår det som är så svårt att förklara – hur man kan bli ett monster, en hård och hemsk människa.

Oansvarig lära och praxis

Peter Gembäck kommer från en ”vanlig” pingstförsamling i Falköping, men valde som ung att följa Åsa Waldau, en energisk och karismatisk ungdomspastor.

Den svenska pingströrelsen tog snart avstånd från Knutby. Men Peter Gembäck nystar just nu i hur han blev den han blev genom av pingstarvet han växte upp i.

Då är det mest den skrämmande, pressande och ångestskapande förkunnelsen om Jesu återkomst och de yttersta tiderna.

– Väldigt mycket som jag har gjort fel i Knutby kan jag adressera till Åsa Waldau och de andra pastorerna. Men i det här måste jag konstatera att – det var jag. Och att jag hade undervisat lika också om jag hade varit i en vanlig pingstförsamling.

Peter Gembäck är i dag byggsnickare och bor i Stockholms skärgård. Försiktigt har han gått med i en samtalsgrupp i Svenska Kyrkan. Men han har inte läst Bibeln på fem år.

– Jag läste vissa bibelord när jag skrev min bok. Men det tände en sådan eld i mig att jag blev rädd. Jag gick i gång på att wow! börja predika, men jag fick säga: ”Nej, Peter, så här har du predikat och du har skadat människor. Du måste djupare i det här.”

Han har börjat samtala mera med ateister och människor som lämnat tron, och funnit sig friare att grubbla i de sammanhangen. Han har till och med försökt att inte tro.

– Men det går helt enkelt inte.

"Jag kan gå på stan i timmar mellan husen i Stockholm och – vara fri."

Frihet mellan husen i Stockholm

Några religiösa upplevelser har Peter Gembäck inte haft sedan han lämnade Knutby.

– Men ibland när jag har haft det mörkt och ångestfyllt väldigt länge har jag kunnat stiga ut från terapin på Riddarholmen i Stockholm och märka att jag liksom nuddar vid något slags lycka. Och kunnat gå på stan i timmar, mellan husen, och känna att det finns någonting läkande i – arkitektur, och vara fri.

Och det är de stunderna som får honom att tro att det kanske finns hopp ändå.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren. 7.3.2013 kl. 10:03

Vårens turnépjäs på teater Viirus är ett personligt samtal om tro och tvivel, om behovet av mening, om kyrkans identitetskris och om ett samhälle som slutar tala om de viktiga existentiella frågorna. 7.3.2013 kl. 09:42

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal. 3.3.2013 kl. 09:00

I dag kom Lärkullastiftelsen och Retreatstiftelsen överens om att ingå ett samarbetsavtal om att anställa en person som marknadsför och utvecklar retreatverksamheten i Svenskfinland. 1.3.2013 kl. 15:24

Sixten Ekstrand, Tomas Ray och Helene Liljeström söker direktorstjänsten för den svenska enheten vid Kyrkostyrelsen. 1.3.2013 kl. 15:22

Märta Sohlbergs bostad stod tom i fyra år efter hennes död och inbringade inga pengar. Nu är den såld. Vissa år har stiftelsens utdelning varit mycket knapp. 1.3.2013 kl. 08:46

Förr måste man veta sin plats i brukssamhällen. Vilka jobb man kan söka, vilka barn som kan leka tillsammans. Gita Lindgren lärde sig tidigt vilka koder som gällde bland arbetarna i Dalsbruk men också att knopar och segling kan förena långt över gränserna. 28.2.2013 kl. 12:14

De ocensurerade och ärliga känslorna som C.S. Lewis skrev ner efter sin hustrus död fascinerar skådespelaren Johan Fagerudd.  Han har bearbetat dem till en 45 minuter lång monolog som han kommer att turnera med i Svenskfinland. 28.2.2013 kl. 10:00

Kyrkan vill inte ledlöst dansa efter alla förändringar i kommunstrukturen. 27.2.2013 kl. 09:40

Nu börjar kyrkan jobba med sin egen språkstrategi. En arbetsgrupp tillsattes på tisdagen. 27.2.2013 kl. 09:30

Inspirerad av Krista Siegfrieds eurovisionsbidrag ordnas nu en bröllopsdag i Riihimäki. 26.2.2013 kl. 15:11

MOT:s dokumentär om Pirkko Jalovaara och andligt helande har skapat en livlig diskussion på webben. 26.2.2013 kl. 14:44

Recensenternas och konsumenternas respons på CD:n Brustna hjärtans gemenskap gläder Lina och Johannes Häger. Sedan den släpptes har de två varit upptagna med jobb och turnéer. I vår planerar de en ny turné till södra Finland. 24.2.2013 kl. 12:00

Vad skiljer den som är kristen från den som inte är kristen? Förr spelade kristna inte kort, de dansade inte, de drack inte alkohol. I dag är de yttre markörerna för ett kristet liv på väg att försvinna – eller också ser de annorlunda ut. Är det bra eller dåligt? 22.2.2013 kl. 13:27

Lite mer pengar ger lite mer lycka. Men ger mycket mer pengar mycket mer lycka? Det fick finlandssvenska ungdomar tugga på förra veckan. 21.2.2013 kl. 15:58

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19