De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. (FOTO: Ida Sundberg)

Europa blundar för lidandet

De flesta offer för förföljelse på grund av religion är kristna. Det här är fortfarande en politiskt obekväm sanning. Men nu finns journalister som vill bryta tystnaden, skriver teologen och författaren Svante Lundgren.
7.3.2013 kl. 10:03
2012 var ett år då situationen för förföljda kristna i världen inte förbättrades. Men det som var positivt var att denna bortglömda, för att inte säga nedtystade, mänskorättstragedi uppmärksammades mer än tidigare.

Pastor Youcef Nadarkhani, den kanske mest kända kristna samvetsfången, släpptes från sitt iranska fängelse i slutet av året. Fortfarande är situationen för kristna konvertiter från islam extremt svår, inte bara i Iran utan i många andra länder. Saaed Abedini, en kristen iranier som numera är amerikansk medborgare, fängslades under ett besök i sitt gamla hemland och sitter nu i det beryktade Evinfängelset.

Den iranska regimen agerar alltså också mot andra länders medborgare om de gör sig skyldiga till ”brottet” att dela sin kristna tro med muslimer.
En annan känd kristen samvetsfånge, Asia Bibi i Pakistan, sitter fortfarande fängslad för brott mot landets hädelselagar. Ett litet ljus i det mörkret var fallet Rimsha Masih, en minderårig kristen flicka som anklagades för att bränt sidor ur Koranen. Hon blev frigiven och en imam blev i stället arresterad för att ha orkestrerat hela händelsen.

Fler övergrepp i Egypten
Situationen för utsatta kristna blev inte bättre under året som gick. I vissa länder blev den avsevärt sämre. I Egypten har våld och övergrepp mot kristna ökat dramatiskt sedan Mubaraks fall. Det vanliga mönstret är att en extremistisk imam i någon by eldar upp en muslimsk mobb som sedan bränner ner en kyrka eller de kristnas hem. Myndigheternas insats består i att ordna ”försoningsmöten”, där man besluter att stryka ett streck över det som varit. Ingen förövare ställs till svars. De kristna kompenseras inte för sina förluster.
   
Mali är ett land som varit känt för sin toleranta version av islam. Nu har stora delar av landet kommit under extrema islamisters styre. Kristna och många andra har flytt undan skräckväldet.

Om de förföljda kristnas situation snarare försämrades än förbättrades under året är den goda nyheten att medvetenheten om detta ökade. Äran för det tillhör alla de organisationer och individer som i åratal arbetat för solidaritet med den lidande kyrkan.

Journalister bryter tystnaden
I januari skrev Erik Helmerson en ledare i Dagens Nyheter med titeln ”Bryt tystnaden om våld mot kristna”. Han skrev om Asia Bibi, om Egypten, Irak och Afghanistan, om konvertiterna från islam och inte minst om västvärldens tystnad. Ledaren väckte stor uppmärksamhet och Helmerson har berättat att han blev översköljd av tacksamma reaktioner från kopter, maroniter, kaldéer och andra kristna från konfessioner som han inte ens kände till. Det gemensamma budskapet var: Äntligen någon som talar om vad vi fått och många av våra närmaste ännu får utstå.
 
Under år 2012 utgav också en erkänd brittisk journalist, Rupert Shortt, en bok om förföljelse av kristna i dag. I Christianophia. A Faith Under Attack, som utkom på ett etablerat kommersiellt förlag, beskriver han situationen i nitton länder. Beskrivningen bygger på rapporter och analyser men för många länders del också på egna besök. Hans slutsats är att frågan om förföljelse av kristna borde vara en viktig utrikespolitisk angelägenhet för våra regeringar. Att den inte är det är ett uttryck för vad han kallar ”offerskapets hierarki”.
 
Det finns vissa offer vars lidande får större uppmärksamhet än andra och förföljda kristna ligger ganska långt nere i den hierarkin. Riksdagsledamoten Fredrik Malm visade i en insändare i Kyrkans Tidning att detta också gäller för kyrkliga organ. Han hade gjort en enkel sökning på hemsidan för Sveriges Kristna Råd. Ordet ”kopter” fick tre träffar, ”assyrier” fyra, ”syrianer” fem och ”palestinier” 576.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Svante Lundgren



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54