Författaren Susanne Ringell: "Det Gud ger mig just nu är sorg"

sorg.

Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel.

16.3.2022 kl. 16:50

Susanne Ringells färska bok börjar med en berättelse som heter Lilla björn. Den handlar om en kvinna som kissar i gräset i natten, medan fyra systrar – hennes döda vänner – roat betraktar henne från stjärnhimlen.

– Jag förlorade fyra mycket nära väninnor under en kort tid. Så småningom kändes det som om de tillsammans utgjorde ett nytt sammanhang, även om de inte kände varandra. Det är jag som är deras gemensamma universum.

Hon tänker att just den här berättelsen genomströmmas av ett liv bortom döden, av möjlighet till kontakt.

– Den handlar också om mitt eget åldrande och kvinnokroppens förfall, vilka positioner man får lov att inta om man ska kissa i gräset.

En röd tråd i boken Kroppens kalligrafi är kärlek i alla dess former. Det finns en man som går igenom hela boken, i bakgrunden. I andra berättelser träder han fram.

Det handlar om Susanne Ringells man, dramatikern, författaren och skådespelaren Anders Larsson, som dog i september. I en berättelse är han en liten pojke i Småland som längtar efter en lillasyster.

– I själva verket drömde Anders om en lillebror, och jag drömde alltid om en storebror.

I stället fick hon två yngre systrar. I boken berättar mamman i förtroende nyheten om att familjen ska få en bebis för den tioåriga flickan i Helsingfors. ”Så trevligt”, säger hon till mamma. Det är hennes livs första bedrägeri.

– Det är ett fruktansvärt ansvar när man förstår att man måste förställa sig. Kanske hade jag inte behövt göra det, men jag ville inte grumla någons glädje. Och idag älskar jag mina småsystrar, de är min familj.

Problemet med att förställa sig, tänker hon, är att det ökar känslan av ensamhet,

– Jag läste om begreppet ”wounded healer”, och det har klingat i mig sedan dess. Det öppnade en möjlighet att tänka att också vi svaga och skadade människor kan ge någonting. Utsattheten och sorgen kan kanske vara helande och hjälpande för någon annan, även om man inte tror sig vara till någon glädje alls.

Sedan hennes man dog har hon varit i sorgens grepp. I många år har hon tidvis kämpat med ångest.

– Jag drömde oerhört länge om att jag en dag skulle bli en stilla sjö. En lugn yta, i vila. Men jag tror inte att det blir så, förrän eventuellt på den andra sida som jag trots allt hoppas på.


Längtan bär tron

Susanne Ringell har alltid haft ett intensivt känsloliv. Den känsla som leder henne till Gud är längtan.

– Längtan är en väldigt intensiv känsla. Om inte det här hemmet av någon sort fanns, det här ursprunget, skulle längtan inte heller finnas. Längtan är tron.

Hon minns att biskop Martin Lönnebo någonstans skrivit att det i den kalla Atlanten finns en varm ström, Golfströmmen.

– Det är inte fel att behöva vara i närheten av den värmen. Det kalla är inte verkligare än det varma.

Just nu vacklar hennes förtröstan till den varma ström som är Gud. Hon har förlorat fyra av sina bästa vänner, sin pappa, sin man. Också den konkreta Golfströmmen är hotad av klimatförändringen.

– Utan förtröstan orkar man ju inte leva. Jag längtar efter bekymmerslöshet. Jag har skrivit texten till psalmen ”Lätta som lekande fiskar”. I den finns en bekymmerslöshet som jag avundas den människa som skrev den.

Just nu vill hon lyssna inåt. Varje ögonblick då hon vill leva är nåd.

– Men det finns nåd, och den är mycket enkel. Solen skiner och idag lyckades jag faktiskt se den där koltrasten.

Hon tänker att Gud är allt möjligt, men han är också sorg.

– Det är väl så att det Gud ger mig just nu är sorg. Förr upplevde jag att min man var något av en uppfostrare för mig. Nu upplever jag att den som fostrar mig är sorgen. Vart det kommer att leda mig vet jag inte,

Det tröstlösa med sorg är att den ibland känns som att vandra i cirklar och hela tiden komma tillbaka till samma ställe.

– Men det kan hända att man eventuellt kommer till samma ställe från en lite annan vinkel eller med lite annan hastighet eller så att vinden blåser lite annorlunda just då.

Hon försöker tro på också den lilla förändringen.

– En klok präst som jag har talat med sa att den helige Ande arbetar mycket långsamt och med stor repekt för människan. Det har på något vis tröstat mig.

Text och foto: Sofia Torvalds


kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37