Ibland är det svårt att koppla bort jobbet om kvällarna, konstaterar Maria Malmsten. Då tar hon gärna skogspromenader med sin hund.

Oroar du dig för hur ditt barn mår psykiskt?

BORGÅ.

Var uppmärksam på om ditt barn bara vill vara på sitt rum, slutar med sina hobbyer och äter dåligt. Maria Malmsten är skolkurator sedan 20 år.

3.3.2022 kl. 00:00

Maria Malmsten har jobbat som skolkurator i närmare tjugo år på andra stadiet, just nu i Borgå gymnasium och i yrkesskolan Careeria.

– Det har blivit mer jobb med åren. Jag vet inte om det är fråga om att det är lättare att söka hjälp eller om många mår sämre, kanske lite både och.

Hur ungdomarna mår varierar från år till år.

– Men nu finns det skrämmande många ungdomar som har ångest. De flesta är flickor. I den senaste landsomfattande undersökningen bland skolelever uppgav omkring 50 procent av flickorna att de upplever ångest. Det är mycket.

Prestationskrav är en av sakerna som triggar ångest.

– I gymnasiet är stress en orsak. Det har med hela skolsystemet att göra. Det poängteras att man måste ha så bra vitsord och klara sig bra i matematik för att komma vidare. Men förstås finns det också andra orsaker, problem i familjen eller nedstämdhet och depression.

Som skolkurator färgas man också av att ständigt möta sådana som mår dåligt, konstaterar Maria Malmsten.

Största delen av ungdomarna mår ändå bra, det är viktigt att komma ihåg.

Den stora ensamheten

Ångest och problem har förstås också funnits före pandemin.

– Den största skillnaden är att ensamheten ökat när ungdomar inte lika lätt kunnat ha kontakt med kompisar under distansstudierna. Det är inte alltid så lätt att få kontakt naturligt när de är tillbaka i skolan igen.

Utanförskap behöver inte alltid bottna i att någon medvetet lämnas utanför.

– Det kan handla om att man helt enkelt inte hittat någon att umgås med. Då kan det till exempel kännas svårt att gå till matsalen.

Bland personalen på skolorna där Malmsten jobbar har de funderat mycket på hur de konkret ska kunna motverka ensamhet.

– Vad ska man göra åt saken? Det går inte att ordna en grupp: Kom hit alla ensamma!

En del ensamma unga står gärna med telefonen i något hörn på rasten.

– Försök se att det står en människa där, och säg hej. Det är ett sätt att visa att du ser personen. Det samma gäller arbetsplatser, sådana som kanske gör mindre synliga uppgifter.

Varningssignaler

– Det finns alltför många sorgliga exempel på ungdomar som låser in sig i sina rum hela kvällarna, är ledsna och gråter, säger Maria Malmsten.

När ens barn inte vill umgås med familjen är det en varningssignal.

– En annan varningssignal är om de varit aktiva och mitt i allt tar allt slut, de har inte lust att gå någonstans. Ätandet är också en varningssignal. Om de säger att de ätit i skolan eller med kompisar och inte vill äta hemma.

Det är jättemånga ungdomar som inte vill att föräldrarna ska veta hur dåligt de mår, för att inte skapa oro.

– Det finns också exempel på när föräldrar börjat vakta och tvingar ungdomen att ha öppen dörr till rummet, då blir situationen inte bättre.

Skolkuratorn har tystnadsplikt och tar inte kontakt med hemmet utan den ungas lov.

– Men om situationen är allvarlig och det exempelvis finns självmordstankar så har vi en skyldighet att kontakta föräldrarna.

Vad ska man som förälder göra om ens barn bara vill vara på rummet?

– Försök hitta på gemensamma saker att göra: ”Vi ska se en film, kommer du och tittar med oss?” Något som inte är så fordrande kan vara en bra sak.

– Knacka på och ge möjlighet till att prata. Men man ska inte heller tvinga sig på. Balansgången är inte lätt. Om de inte vill prata med föräldrarna kan man tillsammans försöka hitta någon utomstående som de kan prata med.

Ä lska personen, inte prestationen

I sitt jobb försöker Maria Malmsten hjälpa ungdomarna att få syn på sådant som trots allt är bra i deras liv.

– Det finns alltid något som är bra. Vi ska inte med våld ignorera det dåliga, men ändå försöka hitta ljusglimtar: Var har du det bra? Vad gör dig glad? Vad ger dig livsinnehåll? Kan vi bygga vidare på det?

Hon har stött på flera ungdomar som sagt att de aldrig fått höra av sina föräldrar att de är stolta över dem eller älskar dem.

– Det är så viktigt att säga sådant! Det är sådant vi kommer ihåg resten av livet. Och om det är svårt att säga det så försök att visa det på olika sätt.

Hon upplever att den här bristen finns också i välfungerande familjer.

– Jag vet inte var det har gått fel. Man är kanske inte van att uttrycka känslor på det viset. I stället kan det vara andra värderingar som är viktiga, som skolvitsord eller ekonomi, men man uttrycker inte att personen är viktig i sig. Det skulle vara bra att tänka på det här.

Vad ger dig hopp i ditt arbete?

– Att ungdomarna kommer och söker hjälp, att de vill prata om sin situation. Det är ett första steg och det visar att de ser att det finns en chans att livet kan kännas bättre.

– Självförtroende pratar vi mycket om, vilka styrkor de har. Först tycker de oftast att de inte har någonting alls, men när vi funderar tillsammans så hittar alla något som de är bra på. Det är sådant som ger hopp.

Att söka hjälp har blivit mindre tabubelagt.

– Vissa kommer gående till mitt rum, även om andra står i närheten, och ropar öppet: Var det nu jag har tid till dig? Medan andra hellre kommer efter att alla gått in till lektionerna. Jag tror att det snarare är föräldragenerationen som haft svårare med det här att söka hjälp.

På stan träffar hon ibland någon som tidigare gått hos henne.

– Jag blir så glad när jag ser hur livet fört dem vidare. Då tänker jag: Tänk hur situationen såg ut och hur den ser ut nu. Det är givande!

Ulrika Hansson


KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00