Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

Borgåungdomar pratade om kriget: "Jag undrar hur min spelkompis i Ukraina har det"

ungdomar.

Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå.

25.2.2022 kl. 11:39

Under ungdomssamlingen på torsdag kväll var alla medvetna om vad som pågår i Ukraina, berättar ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå domkyrkoförsamling.

Ungdomarna är överens om att kriget är djupt grymt och orättvist, speciellt då hem förstörs och familjer skadas, splittras och dör. De sa också att kriget är skrämmande, men att det ändå känns rätt avlägset och att de därför inte känner sig rädda eller oroliga för sin egen säkerhet.

Ungdomarna kommenterade så här:

– Jag har en vän i Ukraina och hennes familj får nu söka sig till bombskydd när sirenerna tjuter. Det känns väldigt skrämmande.
Julia 15 år

– Jag känner mig stressad över att det genom alla kanaler, såsom sociala medier, sprutar ut skräckinjagande nyheter och bilder om Ukraina. Det gör en jättestressad.
Jenny 16 år

– Jag har en spelkompis på nätet från Ukraina. Jag undrar hur han har det.
Anonym

– Jag tänker på min bror som är i armén och känner frustration och ångest över krigets hemskheter. Det känns för stort att greppa den hotfulla situationen.
Linn, abiturient

– Just då vi börjar se ljus i tunneln efter coronapandemin så bryter det här ut.
Lisa 15 år

– Jag skulle gärna åka dit och hjälpa till med att försvara Ukraina.
Wilhelm, 18 år, som snart ska rycka in i armén.

Lever ändå i sin egen tillvaro

Trots frågor och en viss oro så är Mats Fontells erfarenhet att ungdomar överlag fokuserar mer på det som finns närmast.

De lever vidare rätt obekymrade.

– Ibland blir man förvånad över hur ungdomar ändå lever i sin egen tillvaro. Det som de oroar sig för ligger mycket närmare dem än en världskris. De lever vidare rätt obekymrade, det är min uppfattning. Och det är inget jag lägger ungdomarna till last, utan det är så mycket som ligger på ytan i en ung människas liv, det finns så många saker de kämpar med, sådant som berör hemmet och vänner till exempel.

En del oroar sig också för mer världsomfattande saker.

– Det märker man i och med klimatångesten till exempel.

– Graden av oro hänger också ihop med hur mycket man pratar hemma.

Han frågar sig hur stor kapaciteten till ytterligare oro är efter två år med pandemin.

Han anser att det är viktigt att inte utgå ifrån att unga är informerade och rädda när det kommer till det aktuella läget.

– Det är bättre att kanske informera lite, fråga om de hört om krisen och vad de tänker om den.

Ska man som vuxen visa sin egen oro eller spela lugn?

– Man ska inte spela något, utan verkligen, i alla situationer jag kan komma på, vara öppen och ärlig: nu pågår detta och jag är orolig. Men berätta också varför du är orolig, och koppla ihop det med att du vill tro och be och hoppas. Jag tror det är viktigt att öppet signalera vad som är vårt hopp, utan att för den skull göra det fromt.

I sådana här situationer har han saker han gärna vill förmedla till ungdomar.

När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud.

– När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud. Vi får också minnas det som står i Bibeln om att det ständigt kommer att finnas oro och strider i världen och att folk kommer att resa sig mot folk. Poängen är: Vi behöver inte vara rädda. Hur världen än vänder sig får vi leva i Guds beskydd. Det är vårt viktigaste budskap. Men vi ska inte heller servera lätta lösningar. Våra redskap är att vi får be och tro att Gud är den som har läget under kontroll. Det behöver vi alla bli påminda om.

Hur hanterar du själv en existentiell ångest över sådant vi inte kan påverka och en rädsla som är svår att dela upp i mindre bitar?

– Till min natur är jag inte en grubblare, och det tackar jag Gud för, för det vet jag att många är. Jag följer med nyheter och händelser, men min strävan är att, utan att blunda för vad som pågår, leva i en förtröstan till att livet är i Guds händer. Jag försöker tänka att i dag ser det ut så här och jag gör vad jag förmår och har möjlighet till nu.

– Luther har ju tillskrivits citatet: Även om jorden går under i morgon planterar jag i dag mitt äppelträd. Det citatet är en bra ledstjärna, också för ungdomarna. De måste också få tro på att det har en framtid.

Ulrika Hansson


barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26