– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

Erja Yläjärvi, ny chefredaktör på HBL: "Finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra"

HBL.

Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet?

8.12.2021 kl. 07:55

Erja Yläjärvi kommer ursprungligen från Savolax. Nu axlar hon rollen som chefredaktör för Hufvudstadsbladet. Hon har också suttit med i juryn som tagit fram årets kandidater till Finlands lucia.

Vad är det bästa och det sämsta med finlandssvenskhet?

– Jag tycker att både savolaxare och finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra, både geografiskt och mentalt, det är det bästa.

– Det sämsta är att en stark grupp­identitet ibland kan kännas som lite sluten, så att andra kan känna sig utanför. Det gäller dock precis alla, inte bara finlandssvenskar.

Har tro eller församling haft någon betydelse i ditt liv?

– När jag var tonåring var jag med i hjälpledarverksamheten i Kuopio, men sedan dess har jag inte aktivt varit med i kyrkan. Tro och förhållandet till det som är större än oss är ganska privat för mig, på det sättet är jag som många andra finländare.

Du har suttit med i luciajuryn. Luciakandidaternas meriter blir ofta ett upp­radande av sådant som är typiskt för så kallade duktiga flickor. Finns det någon egenskap som inte är typisk för en duktig flicka som du gärna skulle framhålla?

– Att vara en ”duktig flicka” har på något sätt blivit ett skällsord, som om det var något dåligt eller svagt med att vara vänlig, snäll och förhålla sig lugnt till omvärlden. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag sådana egenskaper hos alla människor. Men det är inte samma sak som att vara lydig. Man ska stå på sig för sina egna värderingar och åsikter, och våga säga emot när man upplever att något är fel eller orättvist.

Vilka är de stora finlandssvenska frågorna?

– Det är en riktigt svår fråga. Den största frågan är nog det att finlandsvenskarna blir färre. Vad innebär det för gemenskapen och för den svenskspråkiga vardagen? Och kan alla svenskspråkiga regioner vara livskraftiga och behålla sin identitet även i framtiden? Samma frågor drabbar också många finskspråkiga regioner utanför Helsingfors.

Vad säger du till dig själv när andras eller dina egna krav på dig blir för höga?

– Att tid finns, att det inte är bråttom med allt.

Kan du nämna en stark och en svag sida hos dig som chef?

– Det är svårt att bedöma själv, men jag är ganska tålig och har ganska lätt att se vilka saker som är stora och vilka som är små. Då kan jag oftast agera relativt lugnt, också under press.

– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet.

Text: Ulrika Hansson


Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24