Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57