Julkalendermakarna vill hjälpa dig att ta paus

julkalender.

Pauliina Kittilä och Jan-Erik Andelin hoppas att församlingarnas julkalender ska få ge andrum och hopp mitt i julstressen. De påminner om att julen är till för alla.

24.11.2021 kl. 06:00
– Jag tror att en julkalender är ett bra sätt att varje dag få varva ner, vara närvarande och stanna upp. Särskilt i huvudstadsregionen med sitt höga levnadstempo tror jag det är bra att varje dag få öppna en lucka och minnas att det finns hopp, frid och glädje, säger Pauliina Kittilä.

Hon har gjort illustrationerna för årets julkalender som i år har temat Jul i förorten.

– Temat gav mig stor inspiration, speciellt det finska ordet lähiö. Det är en spännande dynamik att vi – särskilt i huvudstadsregionen – bor nära varandra i höghus utan att för den sakens skull känna varandra så bra. Den abstrakta dynamiken intresserade mig och hur jag kan uttrycka den i bild så att också julens budskap kommer nära den enskilda människan.

Nära människan

Kittilä jobbar till vardags som informatör på deltid i Petrus församling. Utöver det gör hon illustrationer, grafisk design och konst under namnet Pauliina Skarr. Hon har varit ivrig för kalendern ända sen hon fick uppdraget.

– Just hopp, frid och glädje är ord som jag burit med mig ända sedan början av projektet. Det är sådant som inte alltid syns i den här världen. Under det senaste året har många haft det jobbigt, varit ensamma och isolerade. Därför har jag velat lyfta fram känslan av hopp, frid och glädje

Årets julkalender har 28 luckor. Pauliina Kittilä berättar att kalendern består av en stad. Men man vet inte riktigt vad som händer i staden förrän man öppnar luckorna och ser bakom kulisserna.

– Så öppnas luckan i ett fönster eller i en bil och vi får se vad som händer. Staden finns där hela tiden och varje dag kommer vi nära en ny människa.

En ledande tanke Kittilä burit med sig är att människan ska vara närvarande i alla luckor.

– Vi tillsammans lever i staden och julens budskap är till för alla. Min förhoppning är att människor ska kunna känna igen sig själva i bilderna och i julen.

Julen i det enkla och vardagliga

Jan-Erik Andelin, journalist på Hufvudstadsbladet, står bakom de svenskspråkiga texterna i årets julkalender. Ett ledord för honom under processen med texterna har varit julen i det lilla och vardagliga.

– Julen kan vara liten utan alla tillställningar som jag tror många känner press av.

Han är själv van vid en ganska anspråkslös jul som inte kräver så mycket fixande.

– I min familj brukar vi fira jul ganska stillsamt. Vi äter julgröt tillsammans men ordnar inga stora middagar. Det är som det står i en kalenderlucka: man kan vara ganska trött och det behövs inte så mycket extra. Julen kommer nog ändå.

Precis som för Pauliina Kittilä har det varit viktigt för Jan-Erik Andelin att lyfta fram människan och människomöten.

– I mina texter har jag velat lyfta fram något tankeväckande, gärna i form av en aforism eller ett julrim. Julberättelsen utgör grunden men det är samtidigt fråga om ganska låg tröskel texter. Man kan inte utgå från att folk känner till julreferenser till exempel till olika julpsalmer. Men texterna återspeglar vänskap och medmänsklighet. Jag hoppas de upplevs som lite avstressande.

Ta kontakt

Andelin är imponerad över det team som tillsammans har skapat den här kalendern.

– Det har varit ett välskött och väladministrerat projekt där jag fått arbeta med många oerhört professionella människor. Det har också varit givande att få en insyn i hur kyrkan jobbar flerspråkigt i huvudstadsregionen.

Jan-Erik Andelin välkomnar feedback på sina texter.

– Det skulle speciellt vara roligt att höra ifall någon text har givit någon något. Ta gärna kontakt i så fall.

Också Pauliina Kittilä har en hälsning till dem som får kalendern.

– Både den här kalendern och julen är till för just dig. Jag hoppas att den ska få ge dig frid i vardagen.

Församlingarnas julkalender ges ut för sjätte året i rad och trycks i cirka 29 000 exemplar på svenska i huvudstadsregionen. Förutom finska och svenska ges kalendern även ut i versioner på engelska, mandarin och ryska. Årets tema är jul i förorten.

Pauliina Kittilä beskriver det konstnärliga och kreativa som något nära sitt hjärta.
Jan-Erik Andelin har velat skapa roligt, tankeväckande material till alla hushåll.
Johan Myrskog


julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00