Jimmy Österbacka

En andligen ädel liten bok

PEDERSÖRE.

Tf kaplan Jimmy Österbacka har hittat en bok med anor från 1300-talet som har ett budskap också för oss idag.

30.9.2021 kl. 09:14

Det är tyvärr få som vet att det finns en liten bok om vilken Martin Luther sagt att det, näst efter Bibeln och kyrkofadern Augustinus, inte finns något verk ur vilket han har ”lärt och velat lära mer om vad Gud, Kristus och alla ting betyder”.

Året var 1516 då han fann den under en resa i ett klosterbibliotek. En liten skrift från 1300-talet, utan titel och författarnamn, som handlade om hur Gud verkar i människosjälen. Luther lät trycka upp den samma år och kallade den Eyn geystlich edles Buchleynn, en andligen ädel liten bok.

Luther kom att återkomma till denna och skriver senare att han här funnit vad både han och hans kritiserade Wittenbergsteologer hade sagt om tron. Det är Gud som måste vara aktiv i frälsningsverket. Luther använder sig alltså av en äldre befintlig mystik tradition för att legitimera de reformatoriska insikterna. Redan här ser vi ett viktigt och underförstått ärende: Kristusnärvaron förenar Kristi efterföljare rakt igenom alla skiljelinjer. Kristus kan inte institutionaliseras, fast han ger liv åt institutionen.

Jag har läst En ädel liten bok eller Theologia Germanica i Martin Luthers utgåva i svensk översättning och med inledning av Bengt Hoffman (Artos 1985).

Vad kan jag då säga om boken? Här finns flera begrepp som har blivit främmande i luthersk tradition, men inte främmande för Luther själv. Det ena är Grund der Seele: själens grund. Det finns en Guds imago, en avbild i varje människa. Den är ofta dold under mycket bråte, men den finns där. Det är den förlorade sonen som kommer ”till sig själv” (Luk 15:17, en översättning man tyvärr ibland missar). Det fanns hela tiden en grund, en längtan efter Gud, vårt ursprung och mål.

Men frälsningen i Kristus utesluter inte förberedelse. Boken talar mycket om förberedelsen som ett nödvändigt vägbygge för att ta emot Kristus. Nådens motsats är förtjänst, men inte ansträngning. Den som däremot gör förberedelsen till hela saken går miste om glädjen.

Ännu ett ord att uppmärksamma är vergotten, att förgudliga eller gudomliggöra. Det handlar om att den människa som överlåter sig åt Gud och låter egenviljan träda tillbaka, förändras till djupare kärlek och gudslikhet. Talet om gudomliggörelse är vanligt i ortodoxa sammanhang och finns hos dem vi brukar kalla för kyrko-
fäderna. Gud blev människa för att människan skulle bli gudomlig. Detta har periodvis varit den bärande uppfattningen om vad frälsning egentligen syftar till. Människan skapas till Guds avbild och likhet. I Kristus finns vägen och målet.

Martin Luther uppskattade dessa tankar om det ”mystiska”, om ”själens grund”, om ”övningens” betydelse i andliga ting, det ”etiska ansvarets” viktiga plats i världen och om det som förenar över gränser: Kristi liv och närvaro. Både personligt och ekumeniskt kan denna ädla lilla bok även ha ett ärende till dagens kristna, fortsatt ansatta av slitningar och fortsättningsvis längtande efter vila och enhet.

Jimmy Österbacka


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10