Fotot på barn och barnbarn fungerar som Lena Anderséns förbönslista.

Under pandemitiden har umgänget med barnbarnen blivit annorlunda

barnbarn.

Lena Andersén tycker att det är en gåva att få följa med de sju barnbarnens uppväxt och finnas till för dem i vardagen.

29.9.2021 kl. 06:00

Lena Andersén har sju barnbarn i åldrarna 6–19 år.
– Den yngsta har börjat i förskolan i höst och den äldsta är i militären.

Alla bor de i Helsingfors och det gör att hon ofta har funnits till hands och hjälpt till när det behövts – hämtat från dagis, följt med dem till tandläkaren, skjutsat till hobbyverksamhet och gått på matcher och uppvisningar.
– Jag har också stöttat dem genom förböner, både när de inte är hos mig och när de suttit i min famn. Vi har pysslat och spelat spel – samma spel som jag spelat med mina barn när de var små. Mest handlar det om att finnas till hands och vara en trygg vuxen.
På somrarna har de kommit till paret Anderséns sommarställe på en ö i Saimen.

I sovrummet hemma hos Lena Andersén och hennes man finns en stor fototavla med alla hennes barn och barnbarn.
– Den är min förbönslista. Den är det första jag ser på morgonen, då välsignar jag deras dag och innan jag somnar på kvällen tänker jag på var och en.
Barnbarnen ger henne mycket glädje.
– När de springer mot mig och ropar: Famo! När de frågar: får vi komma till er, eller: Kan du laga makaronilåda?

Bordsbön och aftonbön
Under pandemitiden har umgänget fått andra former.
– Vi har firat födelsedagar i parken och på skridskobanan och ätit julgröt på sandstranden. Julmiddag har vi ätit tillsammans via zoom.

Också under undantagstiden har det underlättat mycket att bo nära – en del av barnbarnen har hon kunnat träffa i en lekpark på femton minuters promenad hemifrån.
– Vi har också kunnat köra en halvtimme och sedan umgås på terrassen. Vi har suttit ganska påpälsade på många terrasser.
Den förra sommaren kunde de också träffas på landstället.
– Vi åt utomhus och sov lite åtskilt.

Hon har tänkt mycket på dem som bor långt från barn och barnbarn och inte har haft samma möjlighet att ses trots pandemin.
– Jag har fått se på när mina barnbarn lärt sig skida och skrinna, och när de lärt sig simma.

När barnbarnen sovit över har paret Andersén alltid sjungit aftonbön med dem.
– Inte bara Gud som haver, utan också en sång som min svärfar komponerat musiken till Mias aftonbön av Solveig von Schoultz.

Barnbarnen vet om att i det här hemmet finns julkrubba inför julen och påskträdgård inför påsken.
– Hos oss läser man också bordsbön. Och med de barnbarn som varit mycket på Lekholmen brukar vi sjunga Glädjens herre, de kan den och tycker att det är bra att vi sjunger den.

Relationerna förändras med åren
Alla de sju barnbarnen är egna personligheter. En del har velat ha mycket närhet, andra lite mindre.
– Men alla har de kommit inlindade i sina handdukar efter bastun och velat sitta i famnen och bli torkade.

När barnbarnen blir äldre och närmar sig vuxenlivet förändras relationen.
– Vi talar med varandra på ett annat sätt. Vi ber dem om råd i tekniska saker, diskuterar med varandra och de frågar oss till råds. Det blir en annan diskussion där man talar mera som med en vuxen.

Umgänget med de äldre barnbarnen ser också annorlunda ut eftersom de inte längre behöver hjälp i vardagen.
– Det blir inget förande och hämtande längre, utan vi träffar dem mest när det händer något speciellt – och så rings vi förstås.
– Vi har också förändrats och blivit äldre sedan det första barnbarnet kom. Vi springer inte längre lika snabbt, men famnen har alltid funnits.

Att ha hela sju barnbarn när vissa inte har några alls – det kan hon nästan tycka låter skrytsamt.
– Men vi har ju ingen andel i det, vi har fått dem. Det är en gåva att få följa med sju barns uppväxt, med glädjeämnen och bekymmer och att få stöda dem och vara deras föräldrar till stöd.

Erika Rönngård


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37